Vårdas patienter med bröstsmärta enligt ambulansens riktlinjer och hur går det för patienterna sedan? : En retrospektiv journalstudie

• Main Authors: Broström, Eva, Hellström, Anna
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 2017
• Subjects: följsamhet; behandlingsriktlinjer; bröstsmärta; ambulans; slutdiagnos; sjukhusinläggning; mortalitet; Nursing; Omvårdnad
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12309

Bakgrund: Bröstsmärta är en av de vanligaste orsaker till varför ambulans tillkallas, ett symtom som kan bero på olika anledningar och vara såväl ofarlig som direkt livshotande. Vid bedömning och behandling finns beslutsstödet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) och behandlingsriktlinjer till sjuksköterskans hjälp. Tidigare forskning visar att följsamhet till behandlingsriktlinjer i ambulanssjukvård är varierande. Brister har påvisats gällande behandling med syrgas, EKG, administration av läkemedel ASA och Nitro. Andra studier visar att samband finns mellan hjärt- och kärlsjukdomar och tid till behandling där tidigt påbörjad behandling minskar patientens lidande och sjuklighet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka ambulanspersonalens följsamhet till behandlingsriktlinjer och bedömningsinstrument för patienter som söker för bröstsmärta samt vilken betydelse detta har för patienters efterföljande vård. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv journalgranskningsstudie med randomiserat urval. Resultat: Totalt inkluderades 224 patientjournaler i studien. Statistisk signifikant skillnad kunde påvisas för de patienter som erhöll fullständig behandling enligt behandlingsriktlinjerna (p <0,001) när patienten prioriterats röd enligt ESS. Statistisk signifikant skillnad kunde även ses gällande EKG tagning (p <0,05) och syrgasbehandling (p <0,001) för patienter som senare diagnostiserades med kardiell sjukdom, låg följsamhet ses till övriga riktlinjer. 131 patienter läggs in på sjukhus varav 41 fick fullständig behandling enligt behandlingsriktlinjerna, 90 patienter fick det inte. Konklusion: Följsamheten till behandlingsriktlinjerna för patienter som söker för bröstsmärta anses förhållandevis låg. Vissa åtgärder och behandlingar anses underutnyttjade. Följsamheten till behandlingsriktlinjerna är god om patienten prioriterats röd enligt ESS. God följsamhet till behandlingsriktlinjerna ses vid registrering av EKG och syrgasbehandling för patienter som diagnostiserats med hjärt- och kärlsjukdom. Få slutsatser kan dras gällande vårdtid på sjukhus eller mortalitetsfrekvens eftersom andra bakomliggande orsaker kan ha inverkat på resultatet, även kan studiens population anses vara för liten.