Från polis till kris : En kvalitativ studie om Polismyndighetens omorganisation

Den svenska polismyndigheten påbörjade den 1 januari 2015 genomförandet av den största omorganisationen på 50 år. Polisen gick från 23 enskilda myndigheter till en nationell, en enrådsmyndighet. Omorganisationen kunde enligt regeringen ge goda förutsättningar för att uppnå de mål och krav som finns...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Soininen, Enni, Vater, Mikaela
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 2017
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12039
Description
Summary:Den svenska polismyndigheten påbörjade den 1 januari 2015 genomförandet av den största omorganisationen på 50 år. Polisen gick från 23 enskilda myndigheter till en nationell, en enrådsmyndighet. Omorganisationen kunde enligt regeringen ge goda förutsättningar för att uppnå de mål och krav som finns för myndigheten, men skulle också leda till större enhetlighet för Polisen. Att ombilda myndigheten till en enårdsmyndighet skulle enligt regeringen också bidra till en “rättssäker, kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet” med jämna resultat. Syftet med reformen var således att uppnå “högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet”. Eftersom mycket missnöje riktats mot reformen, både internt och externt, har ett stort intresse väckts hos oss. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur myndigheten samt anställda inom Polisen upplevt och påverkats av reformen. Frågeställningar för vår studie är: ·     Hur upplevs Polismyndighetens omorganisation av anställda? ·     Kan  det  finnas  några  externa  händelser  respektive  omständigheter  som  påverkat reformen i en viss riktning? ·     Hur ser Polisens organisationskultur ut och hur präglar denna kultur myndigheten? ·     Finns det grupper/medarbetare inom myndigheten som påverkats mer än andra av omorganisationen? Studien genomförs utifrån perspektiv om organisationsförändringar, organisationskulturer, samt mål- och resultatstyrning.