"Att kunna göra saker så att man håller sig frisk" : En kvalitativ studie om hur de som inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter uppfattar hälsa, hinder och motivation i relation till friskvård
Syfte och frågeställningar Syftet är att få en djupare förståelse för hur individer i en organisation uppfattar hälsa, hinder och motivation i relation till friskvård, genom att undersöka hur de som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter resonerar kring de fyra huvudområden...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap
2009
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-963 |
| Summary: | Syfte och frågeställningar Syftet är att få en djupare förståelse för hur individer i en organisation uppfattar hälsa, hinder och motivation i relation till friskvård, genom att undersöka hur de som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter resonerar kring de fyra huvudområden (vilka framgår av den kursivatexten). Hur upplevs friskvård av dem som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter på Sida? (Friskvård) Vad är deras uppfattning om sin egen hälsa? (Hälsa) Vilka hinder upplever de i relation till friskvårdsaktiviteten? (Hinder) Vilka är motivationsfaktorerna? (Motivation) Metod Studien har en kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från de anmälningslistor som fanns från höstterminen 2008 har det genomförts ett stegvis urval. Intervjuerna spelades in på band för att därefter transkriberas och analyseras utifrån frågeställningarna och vidare diskuteras med hjälp av teoretisk bakgrund och forskningsläge. Resultat Resultaten visar att deltagarna definierar friskvård genom sina upplevelser av friskvård och att det snarare handlar om effekten av friskvården än om hur aktiviteten är utformad. Samma deltagare kan både utgå från ett biomedicinskt och ett humanistiskt förhållningssätt till sin egen hälsa. Dessa förhållningssätt motsäger således inte varandra utan fungerar komplementärt i olika situationer för deltagarna. Resor i arbetet som är vanligt förekommande på Sida, utgör ett vidkänt hinder för deltagande. Upplevelse av det egna hälsotillståndet utgör ett annat framträdande men hos somliga ’icke vidkänt’ hinder. Avsaknad av motivation utifrån är ett annat hinder. Socialt stöd var den enskilt mest framträdande motivationsfaktorn till att sätta i gång medan det är oklart i vilken grad det påverkade vidmakthållandet. Deltagarna är motiverade i olika grad i förhållande till motivationsstegen anknuten till ’social determination theory’. Slutsats Individens erfarenheter och upplevelse av fysisk aktivitet är avgörande för hur friskvård och hälsauppfattas. Det sociala samspelet och kommunikationen fungerar motiverande men utgör också indirekta hinder när de saknas. |
|---|