| Summary: | Aim The purpose of this study was to examine the relationship between physical strain and recovery in dancers at The Ballet Academy in Stockholm, Sweden. Research questions used to guide the study were: How great is the dancers experience of physical strain? Do any of the dancers show mental or physical signs of overtraining syndrome? Method Physical strain was studied by letting the dancers fill out a booklet catloging their intensity during practice. Utilizing a questionnaire, data was gathered regarding preceding year. To give more nuance to the data gathered, The Profile of Mood States was used to detect possible mood disturbance. Following this, qualitative interviews were conducted with two of the dancers involved in the study. Out of a total of 71 dancers currently at The Balett Academy, 27 were included in the study through choice of convenience. Results The average dancer trained 17,5 sessions and a total of 27 hours of training a week. The physically most demanding part of the year was between November and December. Training during vacation is common. 78% of the dancers have experienced recurring problems due to injuries and 41% experienced instabilities in weight during the past year. Sleeping habits varied. 40% of the dancers showed signs of an inverted iceberg profile. Reasons for insufficient rest between sessions is thought to depend both on the notion common with dancers that you loose ”the touch” and pressure to improve in tie for shows and deadlines. They also expressed unwillingness to take personal charge over ones own training and problems with separating dance and persona. Conclusions Great differences in physical strain among the dancers were obvious. A significant part of the dancers studied show symptoms of overtraining due to excessive physical and mental strain. To counteract this problem, The Ballet Academy would do wisely to develop clear and well motivated guide lines for rest; educate staff and students in sport science, periodize and ameliorate the training conducted at the school and provide possibilities for individual conformation. Supervision in accordance with POMS is furthermore recommended. === Syfte och frågeställningar Syftet var att studera balansen mellan träningsbelastning och återhämtning hos dansare under yrkesutbildning på Balettakademien i Stockholm. De frågor studien ämnade ge svar på var: Hur stor fysisk belastning innebär dansarens träning? Visar dansarna några mentala eller kroppsliga symtom på överträningssyndrom? Metod Fysisk belastning studerades med hjälp av träningsdagbok där intensitet skattades av dansaren. Även sömn-, kost- och avkopplingsvanor bokfördes. Med hjälp av enkät har information om tidigare år erhållits. Instrumentet Profile of Mood States (POMS) har använts för att upptäcka sinnesstämningsstörningar hos dansarna och slutligen genomfördes två kvalitativa djupintervjuer. Totalt deltog 29 av utbildningens 71 dansare i studien genom bekämlighetsurval. Resultat Den genomsnittlige dansaren tränar under arbetsveckan drygt tre pass per dag med en träningstid på nästan fem timmar. Hela veckan innebär 17,5 pass och en total träningstid på 27 timmar. Den tyngsta perioden under året är november-december och träning under lov sker i stor utsträckning. 78% av dansarna har återkommande problem med skador, 41% av dansarna upplevde viktinstabilitet under föregående år, sömnvanorna var varierande. 40% av dansarna uppvisade en inverterad isbergsprofil. Enligt respondenter berodde otillräcklig vila på en känsla av ”att tappa väldigt mycket” och en press på att de måste träna. Oönskan bland dansarna att vara ”sin egen tränare” och problem på att skilja dansen från personen. Slutsats Stora skillnader i belastning mellan dansarna. Dansarna uppvisar både mentala och kroppsliga symtom på överträning till följd av hög fysisk och mental belastning. För att förebygga detta bör Balettakademien ha tydliga, välmotiverade riktlinjer för vila, utbilda personal och elever i ämnet träningslära, periodisera och effektivisera träningen samt ge utrymme för individuell anpassning. Monitoring med hjälp av instrumentet Profile of Mood States rekommenderas. === Bilagorna finns endast i det tryckta arbetet.
|
|---|
