Hot och våld, en daglig företeelse på lärarens arbetsplats : En studie som belyser hur verksamma lärare reagerar, agerar och hanterar hot och våld från elever i årskurs 7-9 och gymnasieskola

• Main Authors: Yousef, Christin, Celik, Talin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle 2021
• Subjects: Pedagogical Work; Pedagogiskt arbete
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6731

Syfte och frågeställningar Studien undersöker hur lärare kan eller bör agera vid hot eller våldsamma händelser från elever i årskurs 7-9 och gymnasieskola. Vidare undersöks olika infallsvinklar på bemötande vid våld och hot. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika skolor hanterar situationer där konflikter och hot mot lärare uppstår.  Hur ser hotfulla eller våldsamma situationer ut i dagens skolor?     Hur hanterar lärarna de olika givna situationerna?     Vilka rättigheter har lärare, utifrån deras perspektiv, i hotfulla och våldsamma situationer?  Metod Studien har en kvalitativ metodteori som utgår från ett hermeneutiskt vetenskapsideal. Intervjufrågorna utformades genom ”tratt-tekniken” där de inledande frågorna var av öppen karaktär som succesivt övergick till mer specifika frågor. Deltagarna valdes i första hand genom ett bekvämlighetsurval som senare övergick till ett snöbollsurval. Inför bearbetningen och analysen av all insamlad data gjordes en transkribering där samtliga intervjuer skrevs ner ordagrant. Materialet lästes igenom i flera omgångar för att skapa en helhetsbild och en större förståelse av all data. Vi utgick från en grundteoretisk forskningsprocess där all insamlad data jämfördes och kategoriserades utifrån gemensamma nämnare för att finna likheter och skillnader bland det insamlade intervjumaterialet. Resultat Hotfulla eller våldsamma situationer kunde per definition se ut på olika sätt. Lärarna som deltog i undersökningen genomgick både verbala kränkningar och fysiska påhopp. De hanterade situationerna genom att dels tydligt markera för eleverna att deras beteende inte har accepterats, dels gått emellan eleverna och i sällsynta fall även tagit till större åtgärder genom att ”brotta ner” eleverna. I de flesta fall har en kränkningsrapport skrivits som skickats till rektorn. Slutligen förekom det stora brister i lärarnas kunskap kring vilka lagar och rättigheter som råder inom skolans verksamhet. Samtliga lärare var inte helt säkra på vad de får eller inte får göra under givna situationer. Många var dessutom inte bekanta med handlingsplanen som fanns på skolan. Slutsats Lärarna var måna om att försvara sin auktoritära roll genom att tydligt markera för eleverna när de agerade på ett felaktigt sätt samt genom att kontakta elevernas föräldrar och rektorn på skolan. Lärarna jobbade förebyggande genom att skapa goda relationer till eleverna. Ett önskvärt sätt för lärarna att hantera situationerna som uppstod var genom möjligheten att föra en vettig dialog med eleverna. De menade att ett gott samarbete mellan lärare och rektor är väsentligt för att en hotfull eller våldsam händelse ska tas på allvar.  === Aim The study intends to describe how teachers can or should act in the event of threats or any forms of violence by pupils in grades 7-9 and in Upper Secondary school. Furthermore, the study intends to touch on different angles of responses to violence and threats. The purpose of the study is to highlight how teachers in different schools’ handle situations when conflicts and threats arise against them.        What kind of threats and violence do teachers receive in today's schools?       How does the teacher handle the different given situations?      What rights do teachers have, from their perspective, in managing situations that include forms of threats and violence? Method The study has a qualitative method theory based on a hermeneutical science idea. Interview questions were formulated through "funnel technology" where the initial questions were of open character, which gradually shifted to more specific questions. The participants were chosen primarily by a comfort assurance that later turned into a snowball event. Prior to the processing and analysis of all collected data, a transcript was made where all interviews were written down ordinarily. The material was reviewed in several rounds to create an overall picture and a greater understanding of all data. We assumed a basic theoretical research process where all collected data were compared and categorized by common denominators to find similarities and differences among the collected interview material. Results Threatening and violent situations could by definition look different. The teachers who participated in the survey underwent both verbal and physical advances. They handled the situations by clearly marking the students that their behaviour was not accepted. Partly between and amongst the students and, in some cases, partly taking more action by "breaking down" the students. In most cases, a violation report has been written that has been sent to the director. Finally, there were major shortcomings in the teachers' knowledge about the laws and rights of the school's activities. All teachers were not sure what they should or should not do in given situations. In addition, many were not familiar with the school’s action plan. Conclusions Teachers were prepared to defend their authoritarian role by clearly marking the students when they acted incorrectly and by contacting the students' parents and the principal at the school. The teachers worked preventively by creating good relationships with the students. A desirable way for teachers to handle the situations that arose was the opportunity to make a sensible dialogue with the students. For example, good cooperation between the teacher and the principal is essential in a situation where threats or violence occurs in the intention to be taken seriously.