Röster från en stängd idrottsvärld : En kvalitativ studie om Coronakrisens effekter på föreningsidrotten i två Stockholmskommuner

Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur Coronakrisens effekter påverkat föreningsaktiva ungdomar i olika socioekonomiska områden. Vi har arbetat utifrån två frågeställningar. Vad händer när föreningsidrotten tas bort från barn och unga? Finns det...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Lindgren, Leo, Fuentes Monti, Sandro
Format: Others
Language:Swedish
Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6656
Description
Summary:Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur Coronakrisens effekter påverkat föreningsaktiva ungdomar i olika socioekonomiska områden. Vi har arbetat utifrån två frågeställningar. Vad händer när föreningsidrotten tas bort från barn och unga? Finns det skillnader i hur individer från olika so- cioekonomiska områden hanterat Coronakrisen? Metod I syfte att få en ökad förståelse om hur föreningsaktiva människor hanterat en kris använde vi oss av en kvalitativ studiemetod med en induktiv ansats. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Urvalet var föreningsaktiva barn och ungdomar från två olika socioekonomiskt starka områden. Totalt intervjuades sex personer, tre bosatta i Danderyd kommun och tre i Södertälje kommun. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en innehållsanalys där tre teman identifierades. Resultat Bortfallet av föreningsidrotten upplevs ha haft en fysiskt och psykisk inverkan på barn och unga, med färre träningstillfällen och minskad motivation. Däremot verkar föreningsaktiva vara tränings medvetna och har en bra förståelse för tränings substitut. Dock uppfattas det som att idrottsföre- ningen har en vital roll i barn och ungas sätt att hitta dessa alternativa träningsmetoder. Vi kunde inte identifiera socioekonomiska skillnader som en faktor till huruvida dessa ungdomar hanterat omställningen p.g.a. pandemin på olika sätt. Däremot uppfattades det som att idrottsföreningarna i Södertälje har erbjudit sina utövare ett större stöd i form av alternativa föreningsaktiviteter genom digitala träningspass, uteträning och träningsscheman. Slutsats Det behöver göras mer insatser och forskning för att förstå komplexiteten i bortfallet av ungdomsid- rotten och dess påverkan i olika socioekonomiska områden. Det är ett högaktuellt ämne som kräver mer forskning. En enkätundersökning i större omfattning gällande hur pandemin och dess restrik- tioner påverkat idrottsföreningar för ungdomar och hur föreningarna tvingats ställa om, minska eller justera antalet träningstillfällen hade varit bra för att få en tydligare inblick i just denna fråga.