| Summary: | Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består? Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv. Under tre och en halv dag genomfördes observa-tionerna och efter detta genomfördes intervjuer med de berörda lärarna. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få fram vilka lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt var. Därefter sammanfördes observationer med intervjuer för att se om föreställningarna kan ha avspeglats i undervisningen. Resultatet har analyserats utifrån historikern Yvonne Hirdmans genussystemteori. Resultat Resultatet visar att lärare behandlar elever olika utifrån vilket kön de tillhör. Lärarna var till viss utsträckning medvetna om detta. Lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt har varit att kvinnor har mer omvårdande egenskaper, är stillsamma och fogliga medan män är fysiskt aktiva och har svårt för att visa ömhet. Det framkom att flickor och pojkar till viss del betedde sig på ett sätt som motsvarade dessa föreställningar. Slutsatser Att lärarna har föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och vad de förväntas göra samt att detta avspeglas i undervisningen.
|
|---|
