Vad specialidrottselever vet om kunskapskrav och bedömning : en kvalitativ studie i gymnasiemiljö

Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att undersöka vad elever som läser specialidrott vet eller tror sig veta om kunskapskrav och hur de bedöms i ämnet. Syftet är att få kunskap om vad elever vet om kunskapskrav och bedömning. Hur uppfattar elever vad det är som är avgörande för betygssättning...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Österberg, Magnus
Format: Others
Language:Swedish
Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5333
Description
Summary:Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att undersöka vad elever som läser specialidrott vet eller tror sig veta om kunskapskrav och hur de bedöms i ämnet. Syftet är att få kunskap om vad elever vet om kunskapskrav och bedömning. Hur uppfattar elever vad det är som är avgörande för betygssättningen. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vad vet specialidrottselever om kunskapskraven i ämnet Specialidrott? Hur uppfattar specialidrottselever att de blir bedömda i ämnet specialidrott? Metod Vald metod för denna studie är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Antalet intervjuer i studien är åtta stycken. Urvalet av respondenter med jämn könsfördelning skedde genom ett strategiskt urval av ett gymnasium med specialidrottsinriktning för elever i åk 2. Teoretisk utgångspunkt för analys av empiri har varit ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet Resultatet visar att eleverna har en uppfattning, god grundkunskap och stor medvetenhet när det gäller kunskapskrav rent generellt. När det gäller undervisningen är deras egen insats och förtroendet för läraren de saker de nämner mest frekvent. Vidare är deras uppfattning om hur de bedöms god och i stor utsträckning gemensam. Kommunikation och eget ansvar är två återkommande uttryck i de svar som lämnas. Slutsats Slutsatserna från studien är att det pågår en interaktion mellan lärare och elever, och att eleverna uppskattar den dialog med respektive lärare som finns kring lärande och kunskapskrav. Detta skapar förutsättningar för eleven att förstå innebörden i kunskapskrav och bedömning i ämnet, men bidrar också till deras strävan att nå individuell utveckling. Valet av teoretisk utgångspunkt grundar sig i att lärandet är en process som är interaktiv och som sker i ett sammanhang (Säljö, 2011) === Abstract Purpose and set of questions: The purpose of this study is to investigate what students who study courses in sport specialization in upper secondary school know or think about knowing requirements and how they are assessed. The purpose is to gain knowledge of what students know about knowledge requirements and assessment. How do students perceive what is crucial when their grade is set. The study is based on the following questions: What do the students know about the knowledge requirements? How do students think that they are assessed in sport specialization? Method: The chosen method for this study was semi structured qualitative interviews. The sample of eight respondents was based on an equal number of male and female students studying courses in special sports, year two, in an upper secondary school. As theoretical frame work, a socio cultural perspective on learning was used. Results The results show that students have an understanding, a good basic knowledge and a high level of awareness in terms of knowledge requirements in general. In terms of teaching their own efforts and trust in the teacher are the things they mention most frequently. Furthermore, their perception of how they are judged good and to a large extent common. Communication and personal responsibility are two recurring expressions in the answers provided. Conclusions The conclusions are that there is an ongoing interaction between teachers and students and that the students appreciate this dialogue around learning and knowledge requirements. This enables the students to understand the meaning and content of the knowledge requirements. But it also contributes to the students strive for individual development. The choice of theoretical starting point is based on the fact that learning is an interactive process that takes place in a context (Säljö, 2011)