Psykologiska faktorer för en skadefri idrottskarriär : en intervjustudie

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om skadefria idrottare på svensk elitnivå och förstå eventuella friskfaktorer. Många idrottare på hög nivå är skadade eller har varit skadade. Därför behövs det kunskap kring varför vissa idrottare lyckas hålla sig skadefria. Studien h...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Jörlund, Hanna, Hallgren, Linn
Format: Others
Language:Swedish
Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5311
Description
Summary:Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om skadefria idrottare på svensk elitnivå och förstå eventuella friskfaktorer. Många idrottare på hög nivå är skadade eller har varit skadade. Därför behövs det kunskap kring varför vissa idrottare lyckas hålla sig skadefria. Studien har utgått från följande frågeställning: Finns det strategier och i så fall vilka strategier använder sig friska idrottare av för att hålla sig skadefria?   Metod Metoden som användes för att uppnå studiens syfte var kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med sex idrottare på svensk elitnivå i åldern 23-25 år. Inklusionskriterierna för att delta i studien var att idrottaren skulle vara äldre än 20 år vid intervjutillfället samt varit skadefri från allvarlig skada majoriteten av sin idrottskarriär, det vill säga inte ha mer än fyra veckors frånvaro totalt under idrottskarriären från träning och tävling på grund av skada. Svensk elitnivå definierar vi som minst division 3 för lagidrottare och deltagande på svenskt mästerskap för individuella idrottare. Intervjuerna var semistrukturerade. De spelades in och transkriberades. Analysen bestod av en induktiv innehållsanalys. Författarna kondenserade innehållet i intervjuerna som kategoriserades och sedan gjordes till teman.   Resultat Huvudfynd i studien var att samtliga av idrottarna använde sig av individuella copingstrategier samt att de upplevde att de hade socialt stöd. Betydelsefulla friskfaktorer såsom god planeringsförmåga, kunskap och allsidig träning framkom. Det skapades sex teman. Dessa teman var vardagsstruktur, allsidig träning, kunskap, copingstrategier, återhämtningsstrategier och socialt stöd.   Slutsats Denna studie visar att miljö, omgivning och stöd kring idrottare spelar stor roll för idrottarens välmående och skadefrihet. Förhoppningsvis kan resultatet användas av personer som har en stor inverkan på idrottare såsom tränare, föräldrar samt av idrottaren själv. Detta för att öka förståelsen för varför en idrottare håller sig skadefri.