Några elevers syn på hälsa och skolans hälsoarbete : En kvalitativ intervjustudie

Aim: The purpose of this study is to investigate how some high school students experience their school's health work as well as their view on/understanding of health. Since the study is conducted in collaboration with the Swedish Institute FMS particular attention will be paid to a special inte...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Carlberg, Ida
Format: Others
Language:Swedish
Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2018
Subjects:
FMS
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5295
Description
Summary:Aim: The purpose of this study is to investigate how some high school students experience their school's health work as well as their view on/understanding of health. Since the study is conducted in collaboration with the Swedish Institute FMS particular attention will be paid to a special intervention, named FMS. The research questions read: How is health presented in the students’ stories about the school’s health work? Where does the school's health work take place according to the students' stories? How do the students experience the subject Sport and Health? How do the students experience FMS:s health intervention? Method: A qualitative method has been used where nine students have been interviewed individually with the ambition to understand the phenomenon from the interviewees own perspective. A total of 18 interviews have been conducted since all participating students were interviewed on two different occasions. Results: Health for the students is primarily about feeling good and having the energy to perform. The pathogenic perspective appears the most when talking about physical health, while the salutogenic perspective becomes clearer when they argue about mental health and even more clear in social health. When the students talk about the opportunities and difficulties they experience about their own health, it mainly involves physical activity and diet. Here is a picture of how students seem to be about improving their health by being physically active and eating "good". Occasions when it is not possible to be physically active or to eat "good" therefore means that the students experience a difficulty for their own health. The school’s health work seems to, according to the student’s stories, mainly take place in the subject of Sport and Health, which is a subject the majority experiences provides good information and is fun. All students experience that the health intervention FMS has given them a deeper insight into what they can and can not do and what they need to improve with themselves. Overall, the interviewees describe how they think the FMS has been very good and fun. Conclusions: Regardless of whether a health work has a pathogenic or salutogenic perspective is it important for the school to think about how health is expressed in education and other health initiatives as it can ultimately affect students' approach to their health. === Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasieelever upplever sin skolas hälsoarbete samt deras syn på/förståelse av hälsa. Då studien genomförs i samverkan med Svenska Institutet FMS kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt en speciell hälsoinsats, kallad FMS. Frågeställningarna lyder: Hur framställs hälsa i elevernas berättelser om skolans hälsoinsatser? Var sker skolans hälsoarbete enligt elevernas berättelser? Hur upplever eleverna ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever eleverna FMS:s hälsoinsats? Metod: En kvalitativ metod har använts där nio elever har intervjuats individuellt med ambitionen att förstå fenomenet ur de intervjuades egna perspektiv. Totalt har 18 intervjuer genomförts då samtliga deltagande elever intervjuades vid två olika tillfällen. Resultat: Hälsa för eleverna handlar främst om att må bra och att ha ork till att prestera. Det patogena perspektivet framträder starkast när de talar om fysisk hälsa, medan det salutogena perspektivet blir tydligare när de resonerar om psykisk hälsa och än tydligare vid social hälsa. När eleverna talar om vilka möjligheter och svårigheter de upplever kring den egna hälsan rör det främst fysisk aktivitet och kost. Här framträds en bild av hur det för eleverna verkar handla om att man ska främja sin hälsa genom att vara fysiskt aktiv och att äta ”bra”. Tillfällen då det inte är möjligt att vara fysiskt aktiv eller att äta ”bra” ter sig därför för eleverna till att upplevas som en svårighet för den egna hälsan.   Skolans hälsoarbete verkar enligt elevernas berättelser främst ske i ämnet Idrott och hälsa, vilket är ett ämne som majoriteten upplever ger bra information och är roligt. Hälsoinsatsen FMS upplevs av samtliga elever ha givit dem endjupare insikt i vad de kan och inte kan göra samt vad de behöver förbättra med sig själva. Det beskrivs överlag i intervjuerna hur de tycker att FMS har varit väldigt bra och roligt. Slutsats: Oavsett om ett hälsoarbete har en patogen eller salutogen utgångspunkt är det viktigt för skolan att fundera över hur hälsa kommer till uttryck i såväl undervisning som övriga hälsoinsatser då det i slutändan kan påverka elevers förhållningssätt till sin hälsa.