Idrottslärares syn på kunskap och lärande i bollspel

Sammanfattning Syfte och frågeställningarna Syftet har varit att studera lärare i ämnet idrott och hälsa och deras syn på kunskap och lärandet i bollspel i grundskolans senare del (åk 7-9). De olika frågeställningarna för arbetet var: (1) Vad beskriver lärarna som kunskap i bollspel? (2) På vilket...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Johansson, Fredrik, Albrektsson, Görgen
Format: Others
Language:Swedish
Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5243
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-5243
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Pedagogy
Pedagogik
spellingShingle Pedagogy
Pedagogik
Johansson, Fredrik
Albrektsson, Görgen
Idrottslärares syn på kunskap och lärande i bollspel
description Sammanfattning Syfte och frågeställningarna Syftet har varit att studera lärare i ämnet idrott och hälsa och deras syn på kunskap och lärandet i bollspel i grundskolans senare del (åk 7-9). De olika frågeställningarna för arbetet var: (1) Vad beskriver lärarna som kunskap i bollspel? (2) På vilket sätt synliggör lärarna lärandet i bollspelet för eleverna? (3) På vilket sätt utformar lärarna sin undervisning i bollspel för eleverna? (4) På vilket sätt skapar lärarna delaktighet och engagemang hos eleverna under bollspelsundervisningen? Metod Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra behöriga och undervisande lärare i idrott och hälsa, tre män och en kvinna. Respondenterna arbetade i årskurserna 7-9. Studiens teoretiska ramverk har inspirerats av Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital och dessa begrepp har använts vid analys och tolkning av data. Resultat Lärarna anser att bollspel är en kunskap att ha med sig senare i livet. De betonar även vikten av att kunna förstå skillnaden mellan olika bollspel. Lärarna synliggör bollspelet genom att skriva den specifika idrotten i schemat. Det är även idrotten som är i fokus under lektionen och inte kunskapsmålen från kursplanen. Lärarna vill att olika bollspel ska utövas mer än en gång så att eleverna ska hinna förstå och lära sig utöva dem. Återkommande svar från lärarna är att elevinflytandet varierar. Det är ingen som ger eleverna fria händer till att bestämma undervisningen, men i vissa bollspel finns det aktiva elever som är väldigt duktiga och då brukar lärarna låta dem ge tips och hjälpa till med undervisningen. Slutsatser Lärarna har ett starkt idrottsligt habitus som är relaterat till kunskaper och erfarenheter inom föreningsidrotten. Detta kunnande uppfattas av dem själva som ett värdefullt kapital som i undervisningssammanhang går att använda som ett symboliskt kapital. Bourdieus kunskapsteorier om habitus och kapital går att relatera till lärarnas erfarenheter, sätt att tala och ’visa på’. Lärarens habitus anses därför vara en tillgång i vissa situationer, vilket kan kopplas till att ämnet idrott och hälsa finns inom ett socialt rum, starkt påverkat föreningsidrotten. Ett idrottsligt habitus ger ett, i detta sammanhang, (idrotts-)kapital som kan omvandlas till ett symboliskt kapital, ett symboliskt kapital som också värdesätts av andra. Vi kan se en fara i denna typ av överföring av normer och värderingar kring giltig kunskap då andra typer av habitus och kapital hos lärare i idrott och hälsa kan komma att få en lägre legitimitet och på så sätt påverka val av innehåll och utformning av undervisning. Det sistnämnda bör uppmärksammas i lärarutbildningen till lärare i idrott och hälsa. Lärarna har ett starkt idrottsligt habitus som är relaterat till kunskaper och erfarenheter inom föreningsidrotten. Detta kunnande uppfattas av dem själva som ett värdefullt kapital som i undervisningssammanhang går att använda som ett symboliskt kapital. Bourdieus kunskapsteorier om habitus och kapital går att relatera till lärarnas erfarenheter, sätt att tala och ’visa på’. Lärarens habitus anses därför vara en tillgång i vissa situationer, vilket kan kopplas till att ämnet idrott och hälsa finns inom ett socialt rum, starkt påverkat föreningsidrotten. Ett idrottsligt habitus ger ett, i detta sammanhang, (idrotts-)kapital som kan omvandlas till ett symboliskt kapital, ett symboliskt kapital som också värdesätts av andra. Vi kan se en fara i denna typ av överföring av normer och värderingar kring giltig kunskap då andra typer av habitus och kapital hos lärare i idrott och hälsa kan komma att få en lägre legitimitet och på så sätt påverka val av innehåll och utformning av undervisning. Det sistnämnda bör uppmärksammas i lärarutbildningen till lärare i idrott och hälsa. === AIM The aim was to study teachers of physical education and their view of knowledge and learning in ball games in secondary school (grades 7-9). The more precise questions were: (1) What do the teachers describe as knowledge in ball games? (2) How do teachers expose learning in ball games for students? (3) In what way do teachers design their lessons in ball games for the students? (4) How do teachers create participation and involvement of students when teaching in ball games? Method The empirical data were collected through interviews with four experienced teachers in physical education, three men and one woman. The respondents worked in grades 7-9. The theoretical framework is inspired by Pierre Bourdieu's theory of habitus, field and capital and these concepts have been used in the analysis and interpretation of data. Results The teachers think that ballgames can contribute with knowledge for life. They also emphasize the importance of understanding the difference between different types of ballgames. The teachers’ schedule the specific game to make it visible for the students, and during the lessons they focus on the specific ballgame, not on the learning described by the syllabus. The teachers want to plan the different ballgames more than once to help the students to understand and practice. Recurrent answers from the interviews are that the influence from the students is varying. No teacher, among the respondents, gives the students control over the teaching, but in some cases there are skilled and active students that can give tips and help with the lessons. Conclusions The teachers have a strong (sports) habitus which is related to knowledge and experiences from the sports area. This knowledge is, as described by themselves, perceived as a worthful capital which can be used as a symbolic capital when teaching. Bourdieu’s theories about habitus and capital can be related to the way teachers talk about their experiences and instruction. The way of instructing and demonstrating can be derived to habitus, where the teachers do not need to think about how to do it, it is from former experiences ‘just there’. The teachers’ knowledge is thereby considered as an asset in some situations, which is related to the fact that the subject of Physical Education and Health is within or strongly affected by the social area that organized sport constitutes. A sporting habitus gives, in this case, a (sports) capital that can be converted to a symbolic capital. A symbolic capital that is also valued by others. We can see a risk with this type of transfer of standards and values related to valid knowledge according to Bourdieu’s theory. This can also effect the strategies for teaching for teachers with another kind of habitus and capital, for example, from outdoor life, as this type of knowledge can be seen as less legitimate. This latter should be given attention in the PEH teacher education.
author Johansson, Fredrik
Albrektsson, Görgen
author_facet Johansson, Fredrik
Albrektsson, Görgen
author_sort Johansson, Fredrik
title Idrottslärares syn på kunskap och lärande i bollspel
title_short Idrottslärares syn på kunskap och lärande i bollspel
title_full Idrottslärares syn på kunskap och lärande i bollspel
title_fullStr Idrottslärares syn på kunskap och lärande i bollspel
title_full_unstemmed Idrottslärares syn på kunskap och lärande i bollspel
title_sort idrottslärares syn på kunskap och lärande i bollspel
publisher Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap
publishDate 2018
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5243
work_keys_str_mv AT johanssonfredrik idrottslararessynpakunskapochlarandeibollspel
AT albrektssongorgen idrottslararessynpakunskapochlarandeibollspel
AT johanssonfredrik physicaleducatorsviewofknowledgeandlearninginballgame
AT albrektssongorgen physicaleducatorsviewofknowledgeandlearninginballgame
_version_ 1718628354889875456
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-52432018-04-11T05:51:56ZIdrottslärares syn på kunskap och lärande i bollspelswePhysical educator´s view of knowledge and learning in ball gameJohansson, FredrikAlbrektsson, GörgenGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskapGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap2018PedagogyPedagogik Sammanfattning Syfte och frågeställningarna Syftet har varit att studera lärare i ämnet idrott och hälsa och deras syn på kunskap och lärandet i bollspel i grundskolans senare del (åk 7-9). De olika frågeställningarna för arbetet var: (1) Vad beskriver lärarna som kunskap i bollspel? (2) På vilket sätt synliggör lärarna lärandet i bollspelet för eleverna? (3) På vilket sätt utformar lärarna sin undervisning i bollspel för eleverna? (4) På vilket sätt skapar lärarna delaktighet och engagemang hos eleverna under bollspelsundervisningen? Metod Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra behöriga och undervisande lärare i idrott och hälsa, tre män och en kvinna. Respondenterna arbetade i årskurserna 7-9. Studiens teoretiska ramverk har inspirerats av Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital och dessa begrepp har använts vid analys och tolkning av data. Resultat Lärarna anser att bollspel är en kunskap att ha med sig senare i livet. De betonar även vikten av att kunna förstå skillnaden mellan olika bollspel. Lärarna synliggör bollspelet genom att skriva den specifika idrotten i schemat. Det är även idrotten som är i fokus under lektionen och inte kunskapsmålen från kursplanen. Lärarna vill att olika bollspel ska utövas mer än en gång så att eleverna ska hinna förstå och lära sig utöva dem. Återkommande svar från lärarna är att elevinflytandet varierar. Det är ingen som ger eleverna fria händer till att bestämma undervisningen, men i vissa bollspel finns det aktiva elever som är väldigt duktiga och då brukar lärarna låta dem ge tips och hjälpa till med undervisningen. Slutsatser Lärarna har ett starkt idrottsligt habitus som är relaterat till kunskaper och erfarenheter inom föreningsidrotten. Detta kunnande uppfattas av dem själva som ett värdefullt kapital som i undervisningssammanhang går att använda som ett symboliskt kapital. Bourdieus kunskapsteorier om habitus och kapital går att relatera till lärarnas erfarenheter, sätt att tala och ’visa på’. Lärarens habitus anses därför vara en tillgång i vissa situationer, vilket kan kopplas till att ämnet idrott och hälsa finns inom ett socialt rum, starkt påverkat föreningsidrotten. Ett idrottsligt habitus ger ett, i detta sammanhang, (idrotts-)kapital som kan omvandlas till ett symboliskt kapital, ett symboliskt kapital som också värdesätts av andra. Vi kan se en fara i denna typ av överföring av normer och värderingar kring giltig kunskap då andra typer av habitus och kapital hos lärare i idrott och hälsa kan komma att få en lägre legitimitet och på så sätt påverka val av innehåll och utformning av undervisning. Det sistnämnda bör uppmärksammas i lärarutbildningen till lärare i idrott och hälsa. Lärarna har ett starkt idrottsligt habitus som är relaterat till kunskaper och erfarenheter inom föreningsidrotten. Detta kunnande uppfattas av dem själva som ett värdefullt kapital som i undervisningssammanhang går att använda som ett symboliskt kapital. Bourdieus kunskapsteorier om habitus och kapital går att relatera till lärarnas erfarenheter, sätt att tala och ’visa på’. Lärarens habitus anses därför vara en tillgång i vissa situationer, vilket kan kopplas till att ämnet idrott och hälsa finns inom ett socialt rum, starkt påverkat föreningsidrotten. Ett idrottsligt habitus ger ett, i detta sammanhang, (idrotts-)kapital som kan omvandlas till ett symboliskt kapital, ett symboliskt kapital som också värdesätts av andra. Vi kan se en fara i denna typ av överföring av normer och värderingar kring giltig kunskap då andra typer av habitus och kapital hos lärare i idrott och hälsa kan komma att få en lägre legitimitet och på så sätt påverka val av innehåll och utformning av undervisning. Det sistnämnda bör uppmärksammas i lärarutbildningen till lärare i idrott och hälsa. AIM The aim was to study teachers of physical education and their view of knowledge and learning in ball games in secondary school (grades 7-9). The more precise questions were: (1) What do the teachers describe as knowledge in ball games? (2) How do teachers expose learning in ball games for students? (3) In what way do teachers design their lessons in ball games for the students? (4) How do teachers create participation and involvement of students when teaching in ball games? Method The empirical data were collected through interviews with four experienced teachers in physical education, three men and one woman. The respondents worked in grades 7-9. The theoretical framework is inspired by Pierre Bourdieu's theory of habitus, field and capital and these concepts have been used in the analysis and interpretation of data. Results The teachers think that ballgames can contribute with knowledge for life. They also emphasize the importance of understanding the difference between different types of ballgames. The teachers’ schedule the specific game to make it visible for the students, and during the lessons they focus on the specific ballgame, not on the learning described by the syllabus. The teachers want to plan the different ballgames more than once to help the students to understand and practice. Recurrent answers from the interviews are that the influence from the students is varying. No teacher, among the respondents, gives the students control over the teaching, but in some cases there are skilled and active students that can give tips and help with the lessons. Conclusions The teachers have a strong (sports) habitus which is related to knowledge and experiences from the sports area. This knowledge is, as described by themselves, perceived as a worthful capital which can be used as a symbolic capital when teaching. Bourdieu’s theories about habitus and capital can be related to the way teachers talk about their experiences and instruction. The way of instructing and demonstrating can be derived to habitus, where the teachers do not need to think about how to do it, it is from former experiences ‘just there’. The teachers’ knowledge is thereby considered as an asset in some situations, which is related to the fact that the subject of Physical Education and Health is within or strongly affected by the social area that organized sport constitutes. A sporting habitus gives, in this case, a (sports) capital that can be converted to a symbolic capital. A symbolic capital that is also valued by others. We can see a risk with this type of transfer of standards and values related to valid knowledge according to Bourdieu’s theory. This can also effect the strategies for teaching for teachers with another kind of habitus and capital, for example, from outdoor life, as this type of knowledge can be seen as less legitimate. This latter should be given attention in the PEH teacher education. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5243Examensarbete ; 2011:79application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess