| Summary: | Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som idrott- och hälsaläraren upplever vid undervisningen av idrott och hälsa för nyanlända elever i högstadiet, samt hur läraren möter dessa. Frågeställningarna för studien har varit: Vilka utmaningar upplever lärarna att det finns med att undervisa nyanlända svenskar i idrott och hälsa på högstadiet? Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att möta utmaningarna? Metod Studien bygger på en kvalitativ ansats. Intervjuer har gjorts med fyra verksamma lärare som dagligen möter nyanlända i ämnet idrott och hälsa. Intervjupersonerna valdes ut efter ett strategiskt urval. Resultat Ur resultatet har fem teman framkommit. Dessa teman är direkt ut i idrottsklass, svåra områden, nyanlända flickor och rätten att delta, samundervisning och slutligen arbetssätt. Dessa har sedan analyserats med hjälp av ett inkluderingsperspektiv samt Deweys transaktionella teori. Studien visar att lärarna upplever att det finns områden inom idrott och hälsa som är svårare än andra. Dessa områden är teori, dans och simning. Bristande språkförmåga samt vilken religion eleven har är det som gör dessa områden svårast enligt lärarna. För att möta språkbristen använder lärarna sig av andra elever som tolk eller av modersmålslärare. Visa och härma var vanligt förekommande. I simning förekom särundervisning eftersom lärarna uppgav att det var problem för manliga lärare att ha nyanlända flickor med muslimsk bakgrund. Slutsats Idrott och hälsa är ett ämne som de nyanlända möter först med den vanliga klassen. Eftersom de nyanlända går ut tidigt i idrott och hälsa är det vanligt att de nyanlända inte kan svenska vilket gör det extra utmanande för idrott- och hälsaläraren. Utifrån tidigare gjorda erfarenheter försöker lärarna ändå skapa undervisningssituationer som fungerar för de nyanlända. Lärarna vill gärna se de nyanlända eleverna som vilka elever som helst och försöker således att inkludera de nyanlända även om det blir utmanande.
|
|---|
