Effekter av en idrottspsykologisk utbildningsintervention för friidrottstränare : med fokus på tränares förhållningssätt och ungdomars motivation och upplevelse av tävlingsnervositet

• Main Authors: Akkanen, Anita, Sundström, Malin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2015
• Subjects: intervention; competitive anxiety; motivation; youth; coaches; tävlingnervositet; ungdomar; tränare
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3864

Abstract Aim: Since there is a lack of research based educational interventions concerning the relationship between coaches and young athletes, the aim of this study was to implement and examine the effects of sport psychology intervention for coaches in a track and field club. The research questions were: What are the effects of an educational intervention for coaches, with focus on a motivational climate, on: A) the coaches´ coaching approach B) their athletes´ goal orientation and C) their athletes´ perceived competitive anxiety? Method: The coach education stretched over two months and consisted of four two-hour lessons with focus on motivational climate, goal orientation and sport anxiety. Six coaches (three females, three males), aged 38-52 (M=44.33 years, SD=4.84) and their 59 athletes (27 males and 32 females) aged 12-14 (M=13.10 years, SD=0.82), participated in the study. A control group of 35 athletes (10 males and 25 females), of the same age (M=13.46 years, SD=0.70) and with similar demographic data, was also recruited. Potential effects of the intervention on the coaches and athletes were captured by measuring key constructs twice (pre-/post-test). Measures included a study-specific motivational climate questionnaire for the coaches and two validated questionnaires for athletes: the Achievement Goal Scale for Youth Sports (AGSYS; Cumming, Smith, Smoll & Grossbard 2008) and Sport Anxiety Scale-2 (SAS-2; Smith, Smoll, Cumming & Grossbard 2006). Descriptive statistics, repeated ANOVA and repeated MANOVA were used to analyze the data. Results: The analyses showed that the participating coaches experienced positive behavioral changes among themselves regarding support of autonomy, belonging, competence, and encouragement to task orientation, five months after the intervention had taken place (F (1, 5) = 6.49, p < .051,  = .56). The analyses did not reveal any statistically significant changes concerning neither the athletes´ goal orientation nor sport anxiety over time or compared to the control group. Conclusions:The study indicates a continuous need for longitudinal research based sport psychology interventions, especially towards individual sports since they, in many ways, differ from team sports. Future studies ought to complement with qualitative measurements which can bring deeper understanding of how, when and why changes occur. Despite loss effects in the athletes, the coaches´ perceived behavioral changes in themselves indicate that educational interventions are worthwhile in the long run.   Key words: coaches, competitive anxiety, motivation, motivational climate interventions, youth === Sammanfattning Syfte: Då det saknas forskningsbaserade utbildningsinterventioner som rör relationen mellan tränare och unga idrottare avsåg denna studie att genomföra och utvärdera en idrottspsykologisk intervention för tränare i en friidrottsförening. Frågeställningarna var: Vilka effekter får en utbildningsintervention för tränare, med fokus på ett motivationsfrämjande klimat, på: A) tränarnas förhållningssätt B) adepternas målorientering och C) adepternas upplevelse av tävlingsnervositet? Metod: Tränarutbildningen löpte över två månader och bestod av fyra tillfällen á två timmar med fokus på ett motivationsfrämjande klimat, målorientering och tävlingsnervositet. Urvalet bestod av en interventionsgrupp med sex tränare (tre kvinnor, tre män) i åldern 38-52 (M=44.33 år, SD=4.84) och deras 59 adepter (27 pojkar, 32 flickor) i åldrarna 12-14 (M=13.10 år, SD=0.82) samt en kontrollgrupp bestående av 35 adepter (10 pojkar, 25 flickor) med liknande demografiska data och åldersspann (M=13.46 år, SD=0.70). Interventionens effekter på de deltagande tränarna och deras adepter mättes kvantitativt vid två tillfällen (för- och eftermätning) med hjälp av ett motivationsorienterat frågeformulär skapat specifikt för studien för tränare och två validerade frågeformulär för idrottare: Achievement Goal Scale for Youth Sports (AGSYS; Cumming, Smith, Smoll & Grossbard 2008) och Sport Anxiety Scale-2 (SAS-2; Smith, Smoll, Cumming & Grossbard 2006). Beskrivande statistik, upprepad ANOVA och upprepad MANOVA användes för analyser av data. Resultat: Analyserna visade att de deltagande tränarna upplevde positiva beteendeförändringar hos sig själva avseende stödjande av autonomi, tillhörighet och kompetens samt uppmuntran till uppgiftsorientering fem månader efter utbildningen (F (1, 5) = 6.49, p < .051,  = .56). Analyserna visade ingen signifikant förändring gällande varken idrottarnas målorientering eller tävlingsnervositet över tid, eller i jämförelse med kontrollgruppen. Slutsats: Studien pekar på ett fortsatt behov av longitudinella forskningsförankrade idrottspsykologiska utbildningsinterventioner, i synnerhet riktade mot individuell idrott då den, i flera avseenden, skiljer sig från lagidrott. Studier i framtiden bör kompletteras med kvalitativa mätinstrument som kan bringa fördjupad förståelse för hur, när och varför förändringar sker. Trots uteblivna effekter hos idrottarna indikerar tränarnas upplevda beteendeförändringar hos sig själva att utbildningsinterventioner lönar sig på sikt.    Nyckelord: coaches, competitive anxiety, motivation, motivational climate interventions, youth