| Summary: | Syfte Idag är det få barn som når upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta är det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster på skolor med varierande utformning på skolgården. Metod För att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgårdar genom observationer. Även enkäter har använts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under två raster. Skolgårdarna klassificerades utifrån fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgängligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,målade markeringar samt tillgängligheten och antalet utrymmen. Totalt deltog sex skolor i studien, tre skolor klassificerades med en tillräcklig skolgård och tre klassificerades med en otillräcklig skolgård. Det var 114 elever som deltog i studien, varav 63 flickor och 51 pojkar. Resultat Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan de tillräckliga och otillräckliga skolgårdarna. På de tillräckliga skolgårdarna, spenderades 27 % av rastens tid i MVPA (Moderate-to-vigorous intensity physical activity = måttlig till högintensiv fysisk aktivitet),och 28 % i SED (sedentary= stillasittande), medelvärdet på antal steg var 3484 stycken. På de otillräckliga skolgårdarna spenderades 11 % i MVPA och 60 % i SED, medelvärdet på antalsteg var 1554 stycken. Slutsats Resultatet visade på att den fysiska aktiviteten och den stillasittande tiden skiljer sig mellan de två olika klassificeringarna på utformningen av skolgårdarna. Elever på de skolor som klassificerats med tillräckliga skolgårdarna spenderar mer tid av rasten i MVPA och mindre tid i SED, än vad de otillräckliga skolgårdarna gör. Detta kan ge en indikation på att skolgården kan stimulera barn till fysisk aktivitet under rasterna i skolan.
|
|---|
