Det kost(ar) : En undersökning om den ohälsosamma kärleken till kosten
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa ser på undervisning om kost i relation till hälsa. Följande frågeställningar formulerades: Hur uppfattar lärare elevernas kunskap om och relation till mat? På vilket sätt ap...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap
2014
|
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3218 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-3218 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
description |
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa ser på undervisning om kost i relation till hälsa. Följande frågeställningar formulerades: Hur uppfattar lärare elevernas kunskap om och relation till mat? På vilket sätt appliceras kost i undervisningen? Vad vill lärare i ämnet Idrott och Hälsa uppnå med kostundervisningen? Metod: Studien har följt en kvalitativ karaktär med intervju som metod. Fyra lärare som är verksamma på olika högstadier och gymnasier i Stockholms län har muntligt svarat på ett i förväg bestämt frågeformulär där de getts möjlighet att individuellt uttrycka huruvida de ställer sig i frågan hur kostaspekten kommer till uttryck i deras undervisning. Som teoretisk utgångspunkt har studien utgått ifrån ett läroplan- och ramfaktorteoretiskt mönster. Resultat: Det framkommer ett splittrat synsätt på elevers kunskapsnivå till mat. Majoriteten av lärarna upplever att de står okunniga till hur elevernas relation till mat ser ut. Trots detta påvisas en slags omedveten kunskap då lärarna väljer att i sin undervisning integrera den stora bredden av vad allt som kost kan innebära. Ett gemensamt fokus ligger på träningslära, snarare än näringslära. Hur detta appliceras skiljer sig åt mellan lärarna där det antingen sker i teoretiska eller praktiska sammanhang eller både och. Vad de till slut vill uppnå är också ett enhetligt synsätt där kost ska för eleverna vara något enkelt och inse att kosthållning är ett nödvändigt livsuppehälle för god hälsa. Med god hälsa menas i detta fall att man mår bra psykiskt, fysiskt och socialt. Slutsats: Min slutsats är att idrott och hälsa går mer från att vara ett praktiskt ämne till ett kunskapsämne. Dock kan tyckas att de nya styrdokumenten kunnat vara mer specifika i hur momenten ”Hälsa” bör appliceras eftersom dess innebörd är så mångfacetterad. Undervisning om kost har fortfarande idag en liten roll i undervisningen och det beror utifrån dessa resultat på tid och det lilla tolkningsutrymmet kosten tillskrivs. Enbart en av lärarna utför ett kontinuerligt samarbete med övriga ämnen som berör kosthållning vilket kan tyckas ska tillämpas på samtliga skolor i landet då eleverna då får med sig den breda kunskapen. === Summary Aim: The aim of this study has been to examine how teachers in physical education look at teaching about nutrition in relation to health. The following questions were formulated: How do teachers perceive the students´ knowledge of and relationship to food? In what ways are nutrition applied in education? What do techers want to achieve with their nutritioneducation? Method: The study has followed a qualitative character with interview as method. Four teachers who are active in various high schools and secondary schools in Stockholm have for 30-40 minutes verbally responded to a predetermined questionnaire, where they have been given the possibility to individually express whether they will go into the question of how diet aspect is reflected in their teaching. As a theoretical starting point, the study has been based on a currucilum pattern. Results: Based on the analys the results shows a shattered approach to the students' knowledge of food. The majority feel that they are unaware to how the students' relationship to food looks like. Despite this, a kind of an unconscious knowledge is shown when the teachers chose to incorporate into their teaching the great breadth of what all that diet can mean. A common focus is on training theory, rather than nutrition. How this is applied differs between the teachers where it is either in theoretical or practical context or both. What they ultimately want to achieve is also a unified approach where nutrition should be something simple for the students and they need to realize that diet is a necessary sustenance of good health. Conclusions: My conclusion is that physical education goes more from being a practical subject to a knowledge topic. However, it feels that the new curriculum could be more specific in how the moment "Health" should be applied because its meaning is so multifaceted. Teaching about nutrition has today still a small role in the education and based on theese results it is becase time and the little scope for interpretation diet is attributed. Only one of the teachers performs an ongoing collaboration with other subjects who relates to education about nutrition. This might be something all schools in the country should apply so that the students could get the broad knowledge. === <p>Studiegång Idrott,fritidskultur och hälsa. Ht2013</p> |
author |
Gustafsson, Anna |
spellingShingle |
Gustafsson, Anna Det kost(ar) : En undersökning om den ohälsosamma kärleken till kosten |
author_facet |
Gustafsson, Anna |
author_sort |
Gustafsson, Anna |
title |
Det kost(ar) : En undersökning om den ohälsosamma kärleken till kosten |
title_short |
Det kost(ar) : En undersökning om den ohälsosamma kärleken till kosten |
title_full |
Det kost(ar) : En undersökning om den ohälsosamma kärleken till kosten |
title_fullStr |
Det kost(ar) : En undersökning om den ohälsosamma kärleken till kosten |
title_full_unstemmed |
Det kost(ar) : En undersökning om den ohälsosamma kärleken till kosten |
title_sort |
det kost(ar) : en undersökning om den ohälsosamma kärleken till kosten |
publisher |
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
publishDate |
2014 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3218 |
work_keys_str_mv |
AT gustafssonanna detkostarenundersokningomdenohalsosammakarlekentillkosten |
_version_ |
1716633477475991552 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-32182014-02-04T04:57:36ZDet kost(ar) : En undersökning om den ohälsosamma kärleken till kostensweGustafsson, AnnaGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap2014Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa ser på undervisning om kost i relation till hälsa. Följande frågeställningar formulerades: Hur uppfattar lärare elevernas kunskap om och relation till mat? På vilket sätt appliceras kost i undervisningen? Vad vill lärare i ämnet Idrott och Hälsa uppnå med kostundervisningen? Metod: Studien har följt en kvalitativ karaktär med intervju som metod. Fyra lärare som är verksamma på olika högstadier och gymnasier i Stockholms län har muntligt svarat på ett i förväg bestämt frågeformulär där de getts möjlighet att individuellt uttrycka huruvida de ställer sig i frågan hur kostaspekten kommer till uttryck i deras undervisning. Som teoretisk utgångspunkt har studien utgått ifrån ett läroplan- och ramfaktorteoretiskt mönster. Resultat: Det framkommer ett splittrat synsätt på elevers kunskapsnivå till mat. Majoriteten av lärarna upplever att de står okunniga till hur elevernas relation till mat ser ut. Trots detta påvisas en slags omedveten kunskap då lärarna väljer att i sin undervisning integrera den stora bredden av vad allt som kost kan innebära. Ett gemensamt fokus ligger på träningslära, snarare än näringslära. Hur detta appliceras skiljer sig åt mellan lärarna där det antingen sker i teoretiska eller praktiska sammanhang eller både och. Vad de till slut vill uppnå är också ett enhetligt synsätt där kost ska för eleverna vara något enkelt och inse att kosthållning är ett nödvändigt livsuppehälle för god hälsa. Med god hälsa menas i detta fall att man mår bra psykiskt, fysiskt och socialt. Slutsats: Min slutsats är att idrott och hälsa går mer från att vara ett praktiskt ämne till ett kunskapsämne. Dock kan tyckas att de nya styrdokumenten kunnat vara mer specifika i hur momenten ”Hälsa” bör appliceras eftersom dess innebörd är så mångfacetterad. Undervisning om kost har fortfarande idag en liten roll i undervisningen och det beror utifrån dessa resultat på tid och det lilla tolkningsutrymmet kosten tillskrivs. Enbart en av lärarna utför ett kontinuerligt samarbete med övriga ämnen som berör kosthållning vilket kan tyckas ska tillämpas på samtliga skolor i landet då eleverna då får med sig den breda kunskapen. Summary Aim: The aim of this study has been to examine how teachers in physical education look at teaching about nutrition in relation to health. The following questions were formulated: How do teachers perceive the students´ knowledge of and relationship to food? In what ways are nutrition applied in education? What do techers want to achieve with their nutritioneducation? Method: The study has followed a qualitative character with interview as method. Four teachers who are active in various high schools and secondary schools in Stockholm have for 30-40 minutes verbally responded to a predetermined questionnaire, where they have been given the possibility to individually express whether they will go into the question of how diet aspect is reflected in their teaching. As a theoretical starting point, the study has been based on a currucilum pattern. Results: Based on the analys the results shows a shattered approach to the students' knowledge of food. The majority feel that they are unaware to how the students' relationship to food looks like. Despite this, a kind of an unconscious knowledge is shown when the teachers chose to incorporate into their teaching the great breadth of what all that diet can mean. A common focus is on training theory, rather than nutrition. How this is applied differs between the teachers where it is either in theoretical or practical context or both. What they ultimately want to achieve is also a unified approach where nutrition should be something simple for the students and they need to realize that diet is a necessary sustenance of good health. Conclusions: My conclusion is that physical education goes more from being a practical subject to a knowledge topic. However, it feels that the new curriculum could be more specific in how the moment "Health" should be applied because its meaning is so multifaceted. Teaching about nutrition has today still a small role in the education and based on theese results it is becase time and the little scope for interpretation diet is attributed. Only one of the teachers performs an ongoing collaboration with other subjects who relates to education about nutrition. This might be something all schools in the country should apply so that the students could get the broad knowledge. <p>Studiegång Idrott,fritidskultur och hälsa. Ht2013</p>Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3218Examensarbete, ; 2013:124application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |