Affect, Engagement and Reaction time in Swedish elite Athletes : A randomized control study regarding the effects of a Self-regulation training log

• Main Author: Åkesdotter, Cecilia
• Format: Others
• Language: English
• Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2014
• Subjects: Affect; engagement; Reaction time; Self-regulation; elite athletes
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3192

Aim The study had the aim to increase knowledge of characteristics possessed by Swedish elite athletes. More specific the level of affect, athlete engagement and reaction time were investigated. A second aim was to test if a reflective training log based on principles from self-regulation could influence these variables.   Questions part one: Baseline What are the level of affect, athlete engagement and reaction time in a sample of Swedish elite athletes? How strong are the correlations between these variables? Questions part two: Intervention Does a self-regulation training log effect athlete engagement, affect or reaction time in Swedish elite athletes? Is there a difference if the reflections are based on either personal strengths or weaknesses? How do the athletes perceive the use of a self-regulation training log? Method/Experiment design The general outline is a randomized controlled trial on a population of Swedish elite athletes using a baseline measurement and an intervention consisting of two experiments (EG1; EG2) and one placebo group (PG). Eligibility criteria for participants were a membership in Sport Campus Sweden (SCS). The data were collected in the participants own home or current location using correspondence by mail/e-mail and a web-based test platform provided by Hogrefe psykologiförlag. A simple 1:1:1 randomization was used for allocation. Only previously tested and validated measurements were used (PANAS; AEQ; CompACT simple RT). 40 athletes performed the baseline registration of reaction time and 32 persons participated in the measurements of affect and athlete engagement. 23 athletes completed all stages of the one month intervention including pre and post-tests. EG1 (reflections on personal weaknesses) N=6; EG2 (reflections on personal strengths) N=8; PG (writing down time spent by watching TV or by the computer as a placebo) N=9.   Result Part 1 showed that Swedish elite athletes outperformed 91 % of a normative sample in reaction time. They were also more stable than 87 % of the norm. Correlation analysis show a strong significant correlation between positive affect and athlete engagement (0.74) (p=0.00). In Part 2 the training log intervention showed no significant results in affect, athlete engagement or reaction time. There were no differences if the reflections were based on personal strengths or weaknesses. In general the athletes perceived the self-regulation training log as rewarding and easy to use.   Conclusions Swedish elite athletes have a superior reaction time compared to a normative sample and are also more stable in their reactions. They experience a high level of positive affect and athlete engagement and these variables are also strongly correlated. A self-regulation training log did not show any results on affect, athlete engagement or reaction time. The training log got positive feedback. Consequences of these findings are discussed. === Syfte Studien har som syfte att utöka kunskapen om specifika egenskaper som svenska elitidrottare besitter. Mer detaljerat undersöks affekt, engagemang och reaktionstid. Vidare är syftet att undersöka om dessa variabler kan påverkas genom att skriva i en självreglerings- och reflektionsinriktad träningsdagbok.   Frågeställningar Del 1: Baslinjeundersökning Var ligger nivån gällande affek, idrottsligt engagemang och reaktionstid hos svenska elitidrottare? Hur starka är korrelationerna mellan dessa variabler? Del 2: Intervention: skriva i en reflektionsinriktad träningsdagbok Kan en träningsdagbok baserad på självreglering påverka affekt, idrottsligt engagemang och reaktionstid hos svenska elitidrottare? Är det skillnader om reflektionerna är baserade på personliga styrkor eller svagheter? Hur upplever elitidrottarna användandet av träningsdagboken? Metod Metoden är en randomiserad kontrollerad experimentell fältstudie på en population av svenska elitidrottare. Studien består av en baslinjeregistrering och en intervention under en månad med två experimentgrupper (EG1;EG2) och en placebogrupp (PG). Urvalskriterium var ett medlemskap i Sport Campus Sweden (SCS). Deltagarna genomförde tester i sitt eget hem eller på sin dåvarande position via brev/mail samt en webbaserad testplattform som tillhandahölls av Hogrefe psykologiförlag. En enkel 1:1:1 randomisering genomfördes. Enbart tidigare validerade frågeformulär samt mätutrustning användes (PANAS; AEQ; CompACT simple RT). 40 deltagare genomförde baslinjeregistreringen av data gällande reaktionstid och 32 deltagare genomförde den första mätningen av affekt och idrottsligt engagemang. Efter avslutad intervention hade 23 deltagare genomfört samtliga för -och eftertest. EG1 (reflektion på svagheter) N=6; EG2 (reflektion på styrkor) N= 8; PG (placebo genom att skriva ner tv-tittande och tid framför datorn) N=9.   Resultat Del 1 visade att elitidrottarna hade en kortare reaktionstid än 91 % av ett normativt snitt av befolkningen i samma åldersgrupp. De var även mer stabila i sina reaktioner än 87 % av normen. En stark och statistisk signifikant korrelation återfanns mellan positiv affekt och idrottsligt engagemang (0.74 )(p=0.00). Del 2 visade att interventionen med en reflekterande träningsdagbok inte gav några signifikanta resultat oavsett om interventionen var baserad på reflektioner gällande personliga styrkor eller svagheter. Idrottarna upplevde generellt träningsdagboken som givande och enkel att använda.   Slutsats Svenska elitidrottare har en överlägsen reaktionstid jämfört med en normalbefolkningsnorm. De är även mer stabila i sina reaktioner samt upplever en hög nivå av positiv affekt och idrottsligt engagemang. Dessa variabler var även starkt signifikant korrelerade.  Träningsdagboken hade ingen signifikant påverkan på upplevelsen av affekt och idrottsligt engagemang eller idrottarnas reaktionstid. Träningsdokumentationen upplevdes i allmänhet som givande. Konsekvenser av dessa resultat diskuteras