Uppvärmningens betydelse för hopphöjd och fem sekunders sprintprestation : En experimentell studie om hur anaerob prestation påverkas av uppvärmningsintensitet

• Main Author: Norén, Petter
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2013
• Subjects: warm up; anaerobic performance; jump performance; warm up intensity; uppvärmning; anaerob prestation; hopprestation uppvärmningsintensitet
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3190

Syfte och frågeställningar Studien genomfördes med syftet att specificera vilken intensitet och duration vid uppvärmning som är optimal för att få ut största möjliga effekt vid anaerob prestation i form av maximalt vertikalhopp och fem sekunders maximal cykelsprint. Studien byggde på tre frågeställningar: På vilket sätt påverkar uppvärmningen prestationen vid ett maximalt vertikalhopp? På vilket sätt påverkar uppvärmningen prestationen vid ett maximalt fem sekunders sprinttest? Vilken uppvärmning är optimal för maximal muskulär explosivitet? Metod Designen var en kvantitativ experimentell studie som innefattade fyra fysiskt aktiva kvinnor med genomsnittsålder på 24 år. Testerna bestod av nio tillfällen där en slumpad uppvärmning på ergometercykel genomfördes varje gång. Därefter genomfördes tre vertikalhopp, så kallade counter movement jump, på en kraftplatta och tre fem-sekunders sprint (5sCST) på Monarks Peak Bike. Hopphöjd, mean power, peak power och kroppstemperatur mättes vid varje testtillfälle. Resultat Resultaten visade att maximal muskulär explosivitet vid vertikalhopp uppnåddes efter uppvärmning i fem minuter på 150w vilket motsvarade en belastning på 53 till 76 procent av VO2max för testpersonerna. För maximal muskulär explosivitet vid 5sCST påvisades inga signifikanta resultat. Resultatenvisade inte heller några skillnader i kroppstemperatur efter de olika uppvärmningsintensiteterna. Slutsats För de fyra kvinnorna var det optimalt att värma upp i fem minuter med en belastning på 53 till 76 procent av VO2max för maximal hopphöjd vid counter movement jump. Det var endast hopphöjden som påverkades av uppvärmningen och inte någon av de andra parametrarna; mean power, peak power eller kroppstemperatur. Individuella variationer påvisades men vidare studier behövs, med ett större antal försökspersoner och med slumpmässig urvalsgrupp, för att kunna generalisera resultaten.