| Summary: | Aim: The study aims to investigate the distribution of grades between students in a practical subject and in a theoretical subject. The problem: What is the grade distribution in physical education and mathematics, with respect to gender, socioeconomic background, parental education, ethnicity, and physical activity? Method: To answer the aim of the study a quantitative method was chosen. As the collection method used was questionnaires to 620 students in the 9th grade in Stockholm. Of the 620 questionnaires, 597 questionnaires were used for the static analysis. The method of analysis used cross tables and logistic regression analysis. These findings have been interpreted through a socio-constructivist approach based on Bourdieus concept of capital, habitus and field and Yvonne Hridman and Birgitta Fagrells theories about gender. Results: The study shows that the variables gender, socioeconomic background, parental education, and ethnicity have some effect on student grades in physical education and mathematics. In physical education boys more often scored higher than girls, while in mathematics girls often have better grades. Both socio-economic background and educational level of the parents has an effect on the grade of the student. Students from a higher social class have often better grades than students from the lower classes, both in mathematics and in physical education. Similarly, if the parents have high education it has a positive effect on the score. Students with an immigrant background have often less grades than students with non-immigrant background. Physical activity was found to have no effect on the score in either mathematics or physical education. Conclusion: Students from different social classes have different ratings indicating that the structures and standards, according to Bourdieu, in society are reproduces and maintained in the grade distribution. Similarly, it is possible to see that girls have higher grades in one subject while bays have higher grades in other subjects. The dichotomy between sexes defenses this difference. Boys and girls cannot and should not be good at the same things. Why students’ ethnicity has an effect on the student’s score is more difficult to analyze, more often these students belong to a lower social class, which may be an explanation for the results in this study. While there are other factors that can affect these students' performance in school. For example, lack of enough language skill in the teaching language might be another explanation for this study’s result. === Syfte: Syftet med studien är att undersöka fördelningen av betyg i ett praktiskt ämne och ett teoretiskt ämne Frågeställning: Hur ser betygsfördelningen ut i idrott och hälsa samt matematik, avseende kön, socioekonomisk bakgrund, föräldrars utbildningsnivå, etnicitet och fysisk aktivitet? Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod. Som insamlingsmetod användes enkäter som gick ut till 620 elever i årskurs 9 i Stockholms Stad. Av de 620 enkäterna användes 597 enkäter till den statistiska analysen. Som analysmetod användes korstabeller och logistisk regressionsanalys. Fynden har tolkats via en socio-konstruktivistisk ansats utifrån Bourdieus teori om kapital, habitus och fällt och Yvonne Hirdman och Birgitta Fagrells teorier om genus. Resultat: Studien visar på att variablerna kön, socioekonomisk bakgrund, föräldrars utbildningsnivå, etnicitet har viss effekt på elevers betyg i idrott och hälsa och i matematik. I idrott och hälsa har pojkar oftare bättre betyg än flickor medan i matematik är det oftare flickor som har bättre betyg. Både socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå hos föräldrarna har effekt på betyget hos eleven. Elever från en högre samhällsklass har oftare bättre betyg än elever från de lägre samhällsklasserna, både i matematik och i idrott och hälsa. Likaså om föräldrarna har hög utbildning har det en positiv effekt på betyget. Elever med utländsk bakgrund har oftare sämre betyg än elever med icke-utländsk bakgrund. Fysisk aktivitet visade sig inte ha någon effekt på betyget varken i matematik eller i idrott och hälsa. Slutsats: Att elever från olika samhällsklasser har olika betyg tyder på att de strukturer och normer som, enligt Bourdieu, finns i samhället reproduceras och upprätthålls i betygsfördelningen. Likaså går det att se att flickor har högre betyg i ett ämne medan pojkar är bättre i ett annat. Detta bevisar dikotomin som finns mellan könen. Pojkar och flickor kan inte och ska inte vara bra på samma saker. Varför elevers etnicitet har en effekt på elevens betyg är svårare att analysera, de tillhör inte sällan en lägre samhällsklass vilket kan vara en förklaring till resultatet i den här studien. Samtidigt så finns det andra faktorer som kan påverka dessa elevers prestationer i skolan. Exempelvis kan brist på språkkunskaper i undervisningsspråket vara en annan förklaring.
|
|---|
