Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan
Aim This qualitative study will provide an insight to different teachers view on handball in two elementary schools. Handball is a competitive sport and has been played for over 100 years in different contexts in Sweden. Are there qualities in the sport that belongs in the school´s non-competitive e...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap
2013
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2930 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-2930 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
idrottsundervisning handboll skola |
spellingShingle |
idrottsundervisning handboll skola Carlstein, Henrik Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan |
description |
Aim This qualitative study will provide an insight to different teachers view on handball in two elementary schools. Handball is a competitive sport and has been played for over 100 years in different contexts in Sweden. Are there qualities in the sport that belongs in the school´s non-competitive education? How do they justify this sport according to the governing documents Lgr-11 that gives a lot of room for interpretation by the teachers? How do teachers justify handball based on the curriculum? What kind of qualities do the teachers highlight with this sport in the education? Do teachers perceive any differences with the new curriculum? Method The method has a qualitative approach. The interviews in this study had a semi structure character. The vision was to get a conversational character where attendant questions were improvised. The selection was five teachers who are teaching sports in two schools. The data processing was transcribed and interpreted through Pierre Bourdieus Sociologic theory. Results The results that emerged were that all the interviewed teachers have a positive attitude to handball and speak for its place in physical education. They justify handball based on the curriculum part of comprehensive motion abilities, physical activity, gross motor forms, and complex movements in games and sports. Beyond these physical qualities of the sport; the teachers also highlighted benefits such as cooperation, social and general educational knowledge. The teachers feel that the new curriculum has become clearer, but none of them have changed their way of working with handball and its elements. Conclusion Due to the small size of this study, no general conclusion could be drawn about whether handball should be included in the physical education or not. The study reveals that cultural capital and habitus do have importance in the teachers view on handball. The curriculum leave room for interpretation and it is up to each teacher to decide whether they want to use the handball as a part of their teaching or not. === Syfte och frågeställning Denna kvalitativa studie ska ge inblick i hur ett antal olika lärare ser på handboll i två grundskolor. Handboll är en tävlingsidrott och har spelats i över 100 år i olika sammanhang i Sverige. Finns det kvalitéer i sporten som hör hemma i skolans icke tävlingsinriktade undervisning? Hur motiverar lärarna denna idrott utifrån styrdokumenten Lgr-11 som ger ett stort utrymme för egen tolkning? Hur motiverar lärarna handboll utifrån läroplanen? Vilka kvalitéer belyser lärarna med denna sport i undervisningen? Upplever lärarna någon skillnad med nya läroplanen? Metod Metoden är kvalitativ i sin ansats. Intervjuerna i studien hade en semistrukturerad karaktär. Målsättningen var att få en samtalskaraktär där följdfrågor improviserades. Urvalet bestod av fem lärare som undervisade i idrott på två skolor. Databearbetningen transkriberades och tolkades genom Pierre Bourdieus Sociologiteori. Resultat De resultat som framkom var att samtliga intervjuade lärare är positiva till handboll och talar för dess plats i idrottsundervisningen. De motiverar handbollen utifrån läroplanens del om allsidiga rörelseförmågor, fysiska aktivitet, grovmotoriska former, komplexa rörelser i spel och idrotter. Lärarna belyser kvalitéer som utöver de fysiskt motiverande argumenten även framhåller samarbete, sociala och allmänbildande kvalitéer. Lärarna upplever att den nya läroplanen är tydligare men ingen av dem har ändrat sina sätt att arbeta med handbollen och dess moment. Slutsats Eftersom studien är liten kan inte några generella slutsatser dras om handboll bör finnas med eller inte i idrottsundervisningen. Studien visar att kulturellt kapital och habitus har betydelse i lärarnas syn på handboll. Läroplanen ger utrymme för egen tolkning och det är upp till varje enskild lärare att välja om och hur de vill använda handbollen som moment i sin undervisning. === <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p> |
author |
Carlstein, Henrik |
author_facet |
Carlstein, Henrik |
author_sort |
Carlstein, Henrik |
title |
Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan |
title_short |
Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan |
title_full |
Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan |
title_fullStr |
Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan |
title_full_unstemmed |
Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan |
title_sort |
varför ska vi spela handboll i skolan? : lärares syn på handboll i grundskolan |
publisher |
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
publishDate |
2013 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2930 |
work_keys_str_mv |
AT carlsteinhenrik varforskavispelahandbolliskolanlararessynpahandbolligrundskolan |
_version_ |
1716597545596092416 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-29302013-09-14T04:31:41ZVarför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolansweCarlstein, HenrikGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap2013idrottsundervisninghandbollskolaAim This qualitative study will provide an insight to different teachers view on handball in two elementary schools. Handball is a competitive sport and has been played for over 100 years in different contexts in Sweden. Are there qualities in the sport that belongs in the school´s non-competitive education? How do they justify this sport according to the governing documents Lgr-11 that gives a lot of room for interpretation by the teachers? How do teachers justify handball based on the curriculum? What kind of qualities do the teachers highlight with this sport in the education? Do teachers perceive any differences with the new curriculum? Method The method has a qualitative approach. The interviews in this study had a semi structure character. The vision was to get a conversational character where attendant questions were improvised. The selection was five teachers who are teaching sports in two schools. The data processing was transcribed and interpreted through Pierre Bourdieus Sociologic theory. Results The results that emerged were that all the interviewed teachers have a positive attitude to handball and speak for its place in physical education. They justify handball based on the curriculum part of comprehensive motion abilities, physical activity, gross motor forms, and complex movements in games and sports. Beyond these physical qualities of the sport; the teachers also highlighted benefits such as cooperation, social and general educational knowledge. The teachers feel that the new curriculum has become clearer, but none of them have changed their way of working with handball and its elements. Conclusion Due to the small size of this study, no general conclusion could be drawn about whether handball should be included in the physical education or not. The study reveals that cultural capital and habitus do have importance in the teachers view on handball. The curriculum leave room for interpretation and it is up to each teacher to decide whether they want to use the handball as a part of their teaching or not. Syfte och frågeställning Denna kvalitativa studie ska ge inblick i hur ett antal olika lärare ser på handboll i två grundskolor. Handboll är en tävlingsidrott och har spelats i över 100 år i olika sammanhang i Sverige. Finns det kvalitéer i sporten som hör hemma i skolans icke tävlingsinriktade undervisning? Hur motiverar lärarna denna idrott utifrån styrdokumenten Lgr-11 som ger ett stort utrymme för egen tolkning? Hur motiverar lärarna handboll utifrån läroplanen? Vilka kvalitéer belyser lärarna med denna sport i undervisningen? Upplever lärarna någon skillnad med nya läroplanen? Metod Metoden är kvalitativ i sin ansats. Intervjuerna i studien hade en semistrukturerad karaktär. Målsättningen var att få en samtalskaraktär där följdfrågor improviserades. Urvalet bestod av fem lärare som undervisade i idrott på två skolor. Databearbetningen transkriberades och tolkades genom Pierre Bourdieus Sociologiteori. Resultat De resultat som framkom var att samtliga intervjuade lärare är positiva till handboll och talar för dess plats i idrottsundervisningen. De motiverar handbollen utifrån läroplanens del om allsidiga rörelseförmågor, fysiska aktivitet, grovmotoriska former, komplexa rörelser i spel och idrotter. Lärarna belyser kvalitéer som utöver de fysiskt motiverande argumenten även framhåller samarbete, sociala och allmänbildande kvalitéer. Lärarna upplever att den nya läroplanen är tydligare men ingen av dem har ändrat sina sätt att arbeta med handbollen och dess moment. Slutsats Eftersom studien är liten kan inte några generella slutsatser dras om handboll bör finnas med eller inte i idrottsundervisningen. Studien visar att kulturellt kapital och habitus har betydelse i lärarnas syn på handboll. Läroplanen ger utrymme för egen tolkning och det är upp till varje enskild lärare att välja om och hur de vill använda handbollen som moment i sin undervisning. <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2930Examensarbete, ; 2012:146application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |