Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan

Aim This qualitative study will provide an insight to different teachers view on handball in two elementary schools. Handball is a competitive sport and has been played for over 100 years in different contexts in Sweden. Are there qualities in the sport that belongs in the school´s non-competitive e...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Carlstein, Henrik
Format: Others
Language:Swedish
Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2013
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2930
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-2930
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic idrottsundervisning
handboll
skola
spellingShingle idrottsundervisning
handboll
skola
Carlstein, Henrik
Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan
description Aim This qualitative study will provide an insight to different teachers view on handball in two elementary schools. Handball is a competitive sport and has been played for over 100 years in different contexts in Sweden. Are there qualities in the sport that belongs in the school´s non-competitive education? How do they justify this sport according to the governing documents Lgr-11 that gives a lot of room for interpretation by the teachers? How do teachers justify handball based on the curriculum? What kind of qualities do the teachers highlight with this sport in the education? Do teachers perceive any differences with the new curriculum? Method The method has a qualitative approach. The interviews in this study had a semi structure character. The vision was to get a conversational character where attendant questions were improvised. The selection was five teachers who are teaching sports in two schools. The data processing was transcribed and interpreted through Pierre Bourdieus Sociologic theory. Results The results that emerged were that all the interviewed teachers have a positive attitude to handball and speak for its place in physical education. They justify handball based on the curriculum part of comprehensive motion abilities, physical activity, gross motor forms, and complex movements in games and sports. Beyond these physical qualities of the sport; the teachers also highlighted benefits such as cooperation, social and general educational knowledge. The teachers feel that the new curriculum has become clearer, but none of them have changed their way of working with handball and its elements.    Conclusion Due to the small size of this study, no general conclusion could be drawn about whether handball should be included in the physical education or not. The study reveals that cultural capital and habitus do have importance in the teachers view on handball. The curriculum leave room for interpretation and it is up to each teacher to decide whether they want to use the handball as a part of their teaching or not. === Syfte och frågeställning Denna kvalitativa studie ska ge inblick i hur ett antal olika lärare ser på handboll i två grundskolor. Handboll är en tävlingsidrott och har spelats i över 100 år i olika sammanhang i Sverige. Finns det kvalitéer i sporten som hör hemma i skolans icke tävlingsinriktade undervisning? Hur motiverar lärarna denna idrott utifrån styrdokumenten Lgr-11 som ger ett stort utrymme för egen tolkning? Hur motiverar lärarna handboll utifrån läroplanen? Vilka kvalitéer belyser lärarna med denna sport i undervisningen? Upplever lärarna någon skillnad med nya läroplanen? Metod Metoden är kvalitativ i sin ansats. Intervjuerna i studien hade en semistrukturerad karaktär. Målsättningen var att få en samtalskaraktär där följdfrågor improviserades. Urvalet bestod av fem lärare som undervisade i idrott på två skolor. Databearbetningen transkriberades och tolkades genom Pierre Bourdieus Sociologiteori. Resultat De resultat som framkom var att samtliga intervjuade lärare är positiva till handboll och talar för dess plats i idrottsundervisningen. De motiverar handbollen utifrån läroplanens del om allsidiga rörelseförmågor, fysiska aktivitet, grovmotoriska former, komplexa rörelser i spel och idrotter. Lärarna belyser kvalitéer som utöver de fysiskt motiverande argumenten även framhåller samarbete, sociala och allmänbildande kvalitéer. Lärarna upplever att den nya läroplanen är tydligare men ingen av dem har ändrat sina sätt att arbeta med handbollen och dess moment. Slutsats Eftersom studien är liten kan inte några generella slutsatser dras om handboll bör finnas med eller inte i idrottsundervisningen. Studien visar att kulturellt kapital och habitus har betydelse i lärarnas syn på handboll. Läroplanen ger utrymme för egen tolkning och det är upp till varje enskild lärare att välja om och hur de vill använda handbollen som moment i sin undervisning. === <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>
author Carlstein, Henrik
author_facet Carlstein, Henrik
author_sort Carlstein, Henrik
title Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan
title_short Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan
title_full Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan
title_fullStr Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan
title_full_unstemmed Varför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolan
title_sort varför ska vi spela handboll i skolan? : lärares syn på handboll i grundskolan
publisher Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap
publishDate 2013
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2930
work_keys_str_mv AT carlsteinhenrik varforskavispelahandbolliskolanlararessynpahandbolligrundskolan
_version_ 1716597545596092416
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-29302013-09-14T04:31:41ZVarför ska vi spela handboll i skolan? : Lärares syn på handboll i grundskolansweCarlstein, HenrikGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap2013idrottsundervisninghandbollskolaAim This qualitative study will provide an insight to different teachers view on handball in two elementary schools. Handball is a competitive sport and has been played for over 100 years in different contexts in Sweden. Are there qualities in the sport that belongs in the school´s non-competitive education? How do they justify this sport according to the governing documents Lgr-11 that gives a lot of room for interpretation by the teachers? How do teachers justify handball based on the curriculum? What kind of qualities do the teachers highlight with this sport in the education? Do teachers perceive any differences with the new curriculum? Method The method has a qualitative approach. The interviews in this study had a semi structure character. The vision was to get a conversational character where attendant questions were improvised. The selection was five teachers who are teaching sports in two schools. The data processing was transcribed and interpreted through Pierre Bourdieus Sociologic theory. Results The results that emerged were that all the interviewed teachers have a positive attitude to handball and speak for its place in physical education. They justify handball based on the curriculum part of comprehensive motion abilities, physical activity, gross motor forms, and complex movements in games and sports. Beyond these physical qualities of the sport; the teachers also highlighted benefits such as cooperation, social and general educational knowledge. The teachers feel that the new curriculum has become clearer, but none of them have changed their way of working with handball and its elements.    Conclusion Due to the small size of this study, no general conclusion could be drawn about whether handball should be included in the physical education or not. The study reveals that cultural capital and habitus do have importance in the teachers view on handball. The curriculum leave room for interpretation and it is up to each teacher to decide whether they want to use the handball as a part of their teaching or not. Syfte och frågeställning Denna kvalitativa studie ska ge inblick i hur ett antal olika lärare ser på handboll i två grundskolor. Handboll är en tävlingsidrott och har spelats i över 100 år i olika sammanhang i Sverige. Finns det kvalitéer i sporten som hör hemma i skolans icke tävlingsinriktade undervisning? Hur motiverar lärarna denna idrott utifrån styrdokumenten Lgr-11 som ger ett stort utrymme för egen tolkning? Hur motiverar lärarna handboll utifrån läroplanen? Vilka kvalitéer belyser lärarna med denna sport i undervisningen? Upplever lärarna någon skillnad med nya läroplanen? Metod Metoden är kvalitativ i sin ansats. Intervjuerna i studien hade en semistrukturerad karaktär. Målsättningen var att få en samtalskaraktär där följdfrågor improviserades. Urvalet bestod av fem lärare som undervisade i idrott på två skolor. Databearbetningen transkriberades och tolkades genom Pierre Bourdieus Sociologiteori. Resultat De resultat som framkom var att samtliga intervjuade lärare är positiva till handboll och talar för dess plats i idrottsundervisningen. De motiverar handbollen utifrån läroplanens del om allsidiga rörelseförmågor, fysiska aktivitet, grovmotoriska former, komplexa rörelser i spel och idrotter. Lärarna belyser kvalitéer som utöver de fysiskt motiverande argumenten även framhåller samarbete, sociala och allmänbildande kvalitéer. Lärarna upplever att den nya läroplanen är tydligare men ingen av dem har ändrat sina sätt att arbeta med handbollen och dess moment. Slutsats Eftersom studien är liten kan inte några generella slutsatser dras om handboll bör finnas med eller inte i idrottsundervisningen. Studien visar att kulturellt kapital och habitus har betydelse i lärarnas syn på handboll. Läroplanen ger utrymme för egen tolkning och det är upp till varje enskild lärare att välja om och hur de vill använda handbollen som moment i sin undervisning. <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2930Examensarbete, ; 2012:146application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess