Ska vi ha dans i skolan? : Idrottslärarens syn på dans i skolan
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Intresset ligger i att se skillnader ur ett lärarperspektiv, om undervisningen i momentet dans i ämnet idrott och hälsa har förändrats i och med den nya läroplanen. Upplever lärarna någon skillnad i sin undervisning i momentet dans, i och med den nya läropla...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap
2013
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2817 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-2817 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-28172013-06-13T03:58:19ZSka vi ha dans i skolan? : Idrottslärarens syn på dans i skolansweBergstrand, FridaGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap2013DansIdrottIdrottslärareSammanfattning Syfte och frågeställningar Intresset ligger i att se skillnader ur ett lärarperspektiv, om undervisningen i momentet dans i ämnet idrott och hälsa har förändrats i och med den nya läroplanen. Upplever lärarna någon skillnad i sin undervisning i momentet dans, i och med den nya läroplanen? Frågeställningar Har dansundervisningen förändrats över tid i och med den nya läroplanen i ämnet idrott och hälsa? Hur ser idrottslärarna på momentet dans och vad har de för inställning? Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det är fyra intervjuer som har genomförts, med idrottslärare i olika åldrar och av olika kön. Det material som användes under intervjuerna var penna och papper. Under intervjuerna fördes löpande anteckningar. Efter att alla intervjuerna hade genomförts, transkriberades anteckningarna. Resultatet redovisas utgående från frågeställningarna och diskuteras utifrån KASAM-begreppet (Antonovsky, 2005) och ramfaktorteorin (Lindblad, Lind och Naeslund, 1999). Resultat Anledningen till att det undervisas relativt lite dans i ämnet idrott och hälsa beror till stor del på yttre faktorer som till exempel tidsbrist. Lärarnas intresse och kunskap är andra faktorer som påverkar hur mycket tid som ägnas just dansundervisningen. Slutsats Idrottslärarna anser att dansundervisningen ger eleverna positiva effekter i deras utveckling. Idrottslärarna har till största delen en positiv och god inställning till momentet dans och de är även överens om att dans är viktigt. De ansåg också däremot att det finns en del yttre faktorer som påverkar, som till exempel tid att planera och vilket material det finns tillgång till, vilket kan bidra till mindre undervisning. <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2817Examensarbete, ; 2012:144application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Dans Idrott Idrottslärare |
spellingShingle |
Dans Idrott Idrottslärare Bergstrand, Frida Ska vi ha dans i skolan? : Idrottslärarens syn på dans i skolan |
description |
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Intresset ligger i att se skillnader ur ett lärarperspektiv, om undervisningen i momentet dans i ämnet idrott och hälsa har förändrats i och med den nya läroplanen. Upplever lärarna någon skillnad i sin undervisning i momentet dans, i och med den nya läroplanen? Frågeställningar Har dansundervisningen förändrats över tid i och med den nya läroplanen i ämnet idrott och hälsa? Hur ser idrottslärarna på momentet dans och vad har de för inställning? Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det är fyra intervjuer som har genomförts, med idrottslärare i olika åldrar och av olika kön. Det material som användes under intervjuerna var penna och papper. Under intervjuerna fördes löpande anteckningar. Efter att alla intervjuerna hade genomförts, transkriberades anteckningarna. Resultatet redovisas utgående från frågeställningarna och diskuteras utifrån KASAM-begreppet (Antonovsky, 2005) och ramfaktorteorin (Lindblad, Lind och Naeslund, 1999). Resultat Anledningen till att det undervisas relativt lite dans i ämnet idrott och hälsa beror till stor del på yttre faktorer som till exempel tidsbrist. Lärarnas intresse och kunskap är andra faktorer som påverkar hur mycket tid som ägnas just dansundervisningen. Slutsats Idrottslärarna anser att dansundervisningen ger eleverna positiva effekter i deras utveckling. Idrottslärarna har till största delen en positiv och god inställning till momentet dans och de är även överens om att dans är viktigt. De ansåg också däremot att det finns en del yttre faktorer som påverkar, som till exempel tid att planera och vilket material det finns tillgång till, vilket kan bidra till mindre undervisning. === <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p> |
author |
Bergstrand, Frida |
author_facet |
Bergstrand, Frida |
author_sort |
Bergstrand, Frida |
title |
Ska vi ha dans i skolan? : Idrottslärarens syn på dans i skolan |
title_short |
Ska vi ha dans i skolan? : Idrottslärarens syn på dans i skolan |
title_full |
Ska vi ha dans i skolan? : Idrottslärarens syn på dans i skolan |
title_fullStr |
Ska vi ha dans i skolan? : Idrottslärarens syn på dans i skolan |
title_full_unstemmed |
Ska vi ha dans i skolan? : Idrottslärarens syn på dans i skolan |
title_sort |
ska vi ha dans i skolan? : idrottslärarens syn på dans i skolan |
publisher |
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
publishDate |
2013 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2817 |
work_keys_str_mv |
AT bergstrandfrida skavihadansiskolanidrottslararenssynpadansiskolan |
_version_ |
1716588918746382336 |