| Summary: | Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att genom intervjuer empiriskt granska och analysera elittränarens uppfattningar om momentum i ishockey. För att få svar på syftet delades det in i de fyra frågeställningarna . (1) Hur ser elittränaren på momentum och vad innebär det fördem? (2) Hur ser elittränarna på sin spelidé? (3) Vilka triggers tar tränarna upp och hur förhåller sig dessa till momentum? (4) Vilka coachbeslut och strategier tillämpar elittränarna under match? Metod Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Intervjuerna har präglats av ett förhållningssätt med standardiserade teman på frågeställningar till intervjupersonerna och djupgående följdfrågor. Urvalet har varit fem tränare på elitnivå inom ishockey vilka som lägst har verkat på hockeyallsvenskan säsongen 2011/2012. Intervjuerna utfördes dels ansikte-mot-ansikte och över telefon efter ett antal initialt utförda konversationer. Analys utfördes efter Hjerm och Lindgrens (2010, s.98f) sätt att konstruera tema, kategorier och koder. Resultat Resultatet visar att även om tränarna har olika uppfattningar och erfarenheter av momentum tillämpar de strategier medvetet eller omedvetet för att verka i riktning för momentum. Vidare kan det förklaras hur triggers och olika typer av förväntningar formar reaktionen. Därtill har en modell växt fram efter utförd analys i form av en momentumspole. Modellens kärna är tränarens spelidé som tolkar triggers till momentum och att detta får en emotionell respons i form av en känsla. Individers beslutsförmåga att skapa brytpunkt i spelet gör att momentum kan bäst ses som en multidimensionell modell. Slutsats Elittränarens mål med en match bör vara att inneha momentum utifrån sin egna spelidé. Att tänka kring idén om en momentumspole kan hjälpa tränare att lokalisera vilka punkter som kan förstärkas genom positiva triggers och känslor. Denna idé är med andra ord att betrakta som ett utkast till en teoretisk arbetsmodell för hur momentum kan tolkas och användas praktiskt.
|
|---|
