| Summary: | Det övergripande målet med Idrottslyftet i Sverige och Jugend und Sport i Schweiz är att fler barn och ungdomar ska bli mer fysiskt aktiva. Syftet med studien är att jämföra dessa två verksamheter för att se vilka likheter och skillnader det finns i samarbetet med skolan i Stockholm och i det schweiziska länet Aargau. Mina frågeställningar är följande: Hur skiljer sig dessa verksamheter åt? Hur upplevs samarbetet med skolan i Stockholm respektive Aargau? Vilka möjligheter finns det för att alla elever kan vara fysiskt aktiva? Uppsatsen är en kvalitativ studie. Jag valde att göra sammanlagt fyra intervjuer för att få en inblick i hur verksamheterna fungerar samt hur de samarbetar mellan skola och förening. Två av dessa fyra intervjuer genomfördes i Sverige och två i Schweiz. I varje land intervjuades en företrädare för ett distriktsförbund och en person som är ansvarig för samarbetet med skolorna. Resultatet visar att länderna arbetar på lite olika sätt när det handlar om hur verksamheterna erbjuder kurser och aktiviteter. I Schweiz är det frivilligt att anmäla sig till en kurs, men sedan är det obligatoriskt att närvara så länge kursen varar. I Sverige sker aktiviteterna klassvis och erbjuds oftast bara några gånger. Detta medför både för- och nackdelar för eleverna. Samarbetet mellan förening och skola upplevs i båda länder som positivt och som mycket fungerande. Dock finns det skillnader i hur förutsättningarna ser ur för de fysiskt inaktiva barnen. I Sverige har alla, oavsett kön, ålder eller behov, bättre förutsättningar att delta i aktiviteterna. Vidare får fler chansen att hitta just sin idrott, eftersom eleverna får testa olika idrotter under en hel termin. I Schweiz skapar aktiviteterna däremot en viss trygghet för eleverna och en kontinuitet i det de håller på med. Det bästa för barn och ungdomar vore möjligtvis en blandning av dessa två sätt att arbeta och jag tror att både länder har någonting att lära av varandra. === <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>
|
|---|
