Vad lär sig eleverna om friluftsliv i Sverige och Norge? : En jämförelse av friluftsliv i den svenska och norska läroplanen

• Main Author: Ottesen, Julie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2012
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2323

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att jämföra friluftsliv i ämnet idrott och hälsa i den svenska läroplanen med friluftsliv i kroppsöving i den norska läroplanen. Frågeställningarna behandlar den svenska och norska läroplanens uppbyggnad i förhållande till varandra, hur friluftsliv i den svenska läroplanen behandlas jämfört med den norska läroplanen, vilka konsekvenser eventuella skillnader kan ha för elevernas lärande samt varför friluftsliv ser ut som den gör i läroplanerna. Metod Metoden som har använts är textanalys. För att jämföra läroplanerna har en argumentationsanalys av läroplanerna gjorts. Detta innebär att man identifierar en tes, proargumentation och en premiss i en text för att sedan analysera argumenten. Resultat och slutsats I den svenska läroplanen har friluftsliv en stor plats i själva kursplanen. Kunskapskraven handlar om att orientera, hantera nödsituationer vid vatten vid olika årstider, förutse olyckor och skador, planera och genomföra friluftslivsaktiviteter, leka i naturen samt känna till reglerna i allemansrätten. Dessa kunskaper kan man med säkerhet säga att svenska elever kommer att ha efter genomförd grundskola. I den norska läroplanen är friluftsliv behandlat redan i läroplanens generella del. Av strukturen för själva kursplanen ser det inte ut till att friluftsliv har någon plats i läroplanen innan årskurs 5. Ändå behandlas friluftsliv redan från år 1. I Norge kommer eleverna att ha samma kunskaper som svenska elever (förutom att leka och förutse olyckor) samt kunna använda sig av sin närmiljö, använda naturen miljövänligt, kunna simma, använda skidor och skridskor, följa regler för fotgängare och cyklister samt kunna några samiska aktiviteter. Den norska läroplanen har i vissa fall tydligare formuleringar, vilket gör att det är lättare att uttala sig om vad norska elever kommer att lära. I den svenska läroplanen finns det stort tolkningsutrymme vilket gör att elevernas kunskaper kan se mycket olika ut. Olikheterna i läroplanernas tydlighet handlar om att man i Sverige vill höja ämnets status och teoretisera innehållet. I Norge verkar ämnets syfte främst vara att aktivera barnen. Man kan se tenden ser till att man i Sverige använder naturen som mål för att utföra olika aktiviteter, medan man i Norge ofta vill ut i naturen för att endast vara i naturen. Detta gör att man i Sverige har behov av att lära ut mycket om säkerhet, medan man i Norge vill föra vidare traditioner. Friluftsliv har relativ stor plats i båda läroplanerna därför att det är en mycket populär fritidsaktivitet samt att man i båda länderna vill föra vidare historiska traditioner. === <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>