Tiden, hälsan och familjen : En intervjustudie av tidsbrist och dess konsekvenser för hälsan

Aim and scientific issues The aim was to identify potential health risks, for full-time working parents with small children, caused by time shortage. The intention was to better understand and help this particularly time-pressured group in society to achieve a healthier lifestyle. The identification...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Livsey, Lisa, Lerander, Maria
Format: Others
Language:Swedish
Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2012
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2219
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-2219
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Time pressure
stress
health
time shortage
parents
Tidsbrist
stress
hälsa
småbarnsföräldrar
spellingShingle Time pressure
stress
health
time shortage
parents
Tidsbrist
stress
hälsa
småbarnsföräldrar
Livsey, Lisa
Lerander, Maria
Tiden, hälsan och familjen : En intervjustudie av tidsbrist och dess konsekvenser för hälsan
description Aim and scientific issues The aim was to identify potential health risks, for full-time working parents with small children, caused by time shortage. The intention was to better understand and help this particularly time-pressured group in society to achieve a healthier lifestyle. The identification was built upon their own opinions about possible health risks and upon an interpretation of the health risks from a health promoter’s perspective. How do full-time working parents with young children handle time-shortage in a health perspective, specified in the categories: sleep, recovery, nutrition, physical activity, social health and mental health? What consequences for health does time–shortage have for full-time working parents with young children? What do parents with young children think could help them to obtain a better health in everyday life?  Method The study was based on a literature overview and semi-structured interviews with 6 people who were strategically selected: the interview objects were all full-time working or studying, had one child under 7 and lived together with a partner. All interviews were recorded using two dictaphones and were implemented, transcribed and analyzed by both writers of this essay to increase the reliability of the results. Results Time shortage is shown to be handled especially through priorities in the respondent’s lives. Depending on individual preferences, knowledge and lifestyle the interview objects give up different activities. Common for all respondents was that they gave up activities necessary for their health in the long term. The consequences of time shortage for their health therefore depended on what kind of activity they gave up. It is clear that time-shortage signifies an increased risk for lifestyle diseases in the long term. The parents’ own suggestions for improvements included household services, economic help, social networks, a more flexible working market and a more flexible society. Conclusions Time shortage is a problem for parents with small children and the consequences of it are that crucial activities for promoting a long-term good health are given up. Input from the community is needed and the health educator can be a part in the work of teaching parents –to-be about lifestyle changes that could occur. Based on the results of this study, different methods can be used for the solution of specific problems in different families.   === Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att identifiera tidsbristens potentiella hälsorisker för heltidsarbetande småbarnsföräldrar. Avsikten var att i hälsopedagogyrket bättre kunna förstå och hjälpa denna särskilt tidspressade grupp i samhället att uppnå en mer hälsosam livsstil. Identifieringen byggde på både deltagarnas egna åsikter om tänkbara hälsorisker och på en tolkning av hälsoriskerna ur ett hälsopedagogperspektiv. Hur hanterar heltidsarbetande småbarnsföräldrar tidsbrist ur ett hälsoperspektiv, specificerat i kategorierna; sömn, återhämtning, kost, fysisk aktivitet, social hälsa och psykisk hälsa? Vilka konsekvenser för hälsan får tidsbrist för heltidsarbetande småbarnsföräldrar? Vad upplever småbarnsföräldrar skulle kunna hjälpa dem till en bättre hälsa i vardagen? Metod Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med 6 personer som rekryterades strategiskt: intervjupersonerna var alla heltidsarbetande eller heltidsstuderande, hade ett barn under 7 år och bodde tillsammans med partner. Alla intervjuer spelades in på två diktafoner och genomfördes, transkriberades och analyserades av båda författarna för att öka reliabiliteten i resultaten. Resultat Tidsbrist visade sig framförallt hanteras genom prioriteringar i respondenternas liv. Beroende på individuella preferenser, kunskaper och livsstil prioriterade man bort olika aktiviteter. Gemensamt för alla respondenter var att de prioriterade bort aktiviteter som var nödvändiga för hälsan på lång sikt. Tidsbristens konsekvenser på hälsan beror därmed på vilken typ av aktivitet som prioriteras bort. Det är tydligt att tidsbrist innebär en ökad risk för s.k. livsstilssjukdomar i längden. Småbarnsföräldrarnas egna förslag på lösningar rörde sig kring hushållstjänster, ekonomisk hjälp, sociala nätverk, en flexiblare arbetsmarknad och ett flexiblare samhälle. Slutsats För småbarnsföräldrar är tidsbrist är ett problem vars konsekvenser blir att viktiga aktiviteter för en långsiktigt god hälsa prioriteras bort. Insatser behövs från samhället och hälsopedagogen kan spela en viktig roll för att utbilda blivande föräldrar om de livsstilsförändringar som kan inträffa. Med hjälp bland annat av denna studies resultat kan olika metoder användas för att lösa olika familjers specifika problematik.
author Livsey, Lisa
Lerander, Maria
author_facet Livsey, Lisa
Lerander, Maria
author_sort Livsey, Lisa
title Tiden, hälsan och familjen : En intervjustudie av tidsbrist och dess konsekvenser för hälsan
title_short Tiden, hälsan och familjen : En intervjustudie av tidsbrist och dess konsekvenser för hälsan
title_full Tiden, hälsan och familjen : En intervjustudie av tidsbrist och dess konsekvenser för hälsan
title_fullStr Tiden, hälsan och familjen : En intervjustudie av tidsbrist och dess konsekvenser för hälsan
title_full_unstemmed Tiden, hälsan och familjen : En intervjustudie av tidsbrist och dess konsekvenser för hälsan
title_sort tiden, hälsan och familjen : en intervjustudie av tidsbrist och dess konsekvenser för hälsan
publisher Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap
publishDate 2012
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2219
work_keys_str_mv AT livseylisa tidenhalsanochfamiljenenintervjustudieavtidsbristochdesskonsekvenserforhalsan
AT lerandermaria tidenhalsanochfamiljenenintervjustudieavtidsbristochdesskonsekvenserforhalsan
AT livseylisa timehealthandfamilyaninterviewstudyabouttheexperienceoftimepressureanditsconsequencesforhealth
AT lerandermaria timehealthandfamilyaninterviewstudyabouttheexperienceoftimepressureanditsconsequencesforhealth
_version_ 1716524959618039808
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-gih-22192013-01-08T13:39:02ZTiden, hälsan och familjen : En intervjustudie av tidsbrist och dess konsekvenser för hälsansweTime, Health and Family : An Interview Study About the Experience of Time pressure and its Consequences for HealthLivsey, LisaLerander, MariaGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskapGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap2012Time pressurestresshealthtime shortageparentsTidsbriststresshälsasmåbarnsföräldrarAim and scientific issues The aim was to identify potential health risks, for full-time working parents with small children, caused by time shortage. The intention was to better understand and help this particularly time-pressured group in society to achieve a healthier lifestyle. The identification was built upon their own opinions about possible health risks and upon an interpretation of the health risks from a health promoter’s perspective. How do full-time working parents with young children handle time-shortage in a health perspective, specified in the categories: sleep, recovery, nutrition, physical activity, social health and mental health? What consequences for health does time–shortage have for full-time working parents with young children? What do parents with young children think could help them to obtain a better health in everyday life?  Method The study was based on a literature overview and semi-structured interviews with 6 people who were strategically selected: the interview objects were all full-time working or studying, had one child under 7 and lived together with a partner. All interviews were recorded using two dictaphones and were implemented, transcribed and analyzed by both writers of this essay to increase the reliability of the results. Results Time shortage is shown to be handled especially through priorities in the respondent’s lives. Depending on individual preferences, knowledge and lifestyle the interview objects give up different activities. Common for all respondents was that they gave up activities necessary for their health in the long term. The consequences of time shortage for their health therefore depended on what kind of activity they gave up. It is clear that time-shortage signifies an increased risk for lifestyle diseases in the long term. The parents’ own suggestions for improvements included household services, economic help, social networks, a more flexible working market and a more flexible society. Conclusions Time shortage is a problem for parents with small children and the consequences of it are that crucial activities for promoting a long-term good health are given up. Input from the community is needed and the health educator can be a part in the work of teaching parents –to-be about lifestyle changes that could occur. Based on the results of this study, different methods can be used for the solution of specific problems in different families.   Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att identifiera tidsbristens potentiella hälsorisker för heltidsarbetande småbarnsföräldrar. Avsikten var att i hälsopedagogyrket bättre kunna förstå och hjälpa denna särskilt tidspressade grupp i samhället att uppnå en mer hälsosam livsstil. Identifieringen byggde på både deltagarnas egna åsikter om tänkbara hälsorisker och på en tolkning av hälsoriskerna ur ett hälsopedagogperspektiv. Hur hanterar heltidsarbetande småbarnsföräldrar tidsbrist ur ett hälsoperspektiv, specificerat i kategorierna; sömn, återhämtning, kost, fysisk aktivitet, social hälsa och psykisk hälsa? Vilka konsekvenser för hälsan får tidsbrist för heltidsarbetande småbarnsföräldrar? Vad upplever småbarnsföräldrar skulle kunna hjälpa dem till en bättre hälsa i vardagen? Metod Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med 6 personer som rekryterades strategiskt: intervjupersonerna var alla heltidsarbetande eller heltidsstuderande, hade ett barn under 7 år och bodde tillsammans med partner. Alla intervjuer spelades in på två diktafoner och genomfördes, transkriberades och analyserades av båda författarna för att öka reliabiliteten i resultaten. Resultat Tidsbrist visade sig framförallt hanteras genom prioriteringar i respondenternas liv. Beroende på individuella preferenser, kunskaper och livsstil prioriterade man bort olika aktiviteter. Gemensamt för alla respondenter var att de prioriterade bort aktiviteter som var nödvändiga för hälsan på lång sikt. Tidsbristens konsekvenser på hälsan beror därmed på vilken typ av aktivitet som prioriteras bort. Det är tydligt att tidsbrist innebär en ökad risk för s.k. livsstilssjukdomar i längden. Småbarnsföräldrarnas egna förslag på lösningar rörde sig kring hushållstjänster, ekonomisk hjälp, sociala nätverk, en flexiblare arbetsmarknad och ett flexiblare samhälle. Slutsats För småbarnsföräldrar är tidsbrist är ett problem vars konsekvenser blir att viktiga aktiviteter för en långsiktigt god hälsa prioriteras bort. Insatser behövs från samhället och hälsopedagogen kan spela en viktig roll för att utbilda blivande föräldrar om de livsstilsförändringar som kan inträffa. Med hjälp bland annat av denna studies resultat kan olika metoder användas för att lösa olika familjers specifika problematik. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2219Examensarbete, ; 2011:14application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess