| Summary: | Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar: • På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger? • Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska? • Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena? Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen. Metod Den metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells genusteorier. Resultat I relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet. Idrott och hälsa som det lägsta i hierarkin och matematik som det högsta, däremellan befinner sig samhällskunskap och svenska. En del av bedömningen, enligt eleverna, är intresse och deras beteende och inställning under lektionerna. Beteenden, egenskaper och intressen genusifieras av eleverna. Intresset för idrott och hälsa tillskrivs pojkarna vilket i sin tur leder till att båda könen tillåter pojkarna att dominera idrottsundervisningen. Slutsats Eleverna i vår studie förhandlar sällan, eller aldrig om sina genusidentiter framförallt inte inom intresseområden. Detta menar vi begränsar både flickorna och pojkarna. Alla aktörer i skolan medverkar till att skapa och upprätthålla genussystemet, att diskutera betyg och bedömning är ett sätt att konkretisera detta. Då idrott och hälsa, enligt eleverna, saknar tydliga mål genererar det också att ett högt betyg i idrott och hälsa inte får samma legitimitet som de övriga ämnena vi undersökt. Resonemanget att det är lätt att uppnå ett betyg i idrott och hälsa i jämförelse med matematik, svenska och samhällskunskap medför en förstärkning av detta. Däremot verkar det, enligt vårt resultat och tidigare forskning, som att höga betyg i idrott och hälsa verkar statushöjande för framförallt pojkar. Nyckelord Genus, idrott och hälsa, samhällskunskap, svenska, matematik, genusidentitet, genuskontrakt, ideal, maskulinitet, feminitet, genusregim, betyg, bedömning. === Abstract Aim The aim of this study has been to examine the perception of assessment criteria in the grading of Physical education in relation to Swedish, Social studies and Mathematics among girls and boys in Nature and Society programme (NS) from a gender perspective. This has been examined through using the following questions: • How do high school students at the NS programme experience the assessment in Physical education in relation to other subjects in school? • Which specific terms do the students experience they have to achieve in the various grades in Physical education, Social studies, Mathematics and Swedish? • How do the students perceive that an equal assessment is made in the chosen subjects? From this, we will interpret how students challenge or reproduce the gender order in their discussion of assessment. Method This study has had an qualitative approach and four focus group interviews have been carriedout with second year students at the NS programme. We used a strategic selection for the selected target group. To understand and interpret students' reasoning in our results, we have used the gender theory of Yvonne Hirdman and Raewyn Connell. Results The main result obtained in our study indicates that the students value the relations betweenthe chosen subjects differentially. Physical education as the lowest in the hierarchy and Mathematics as the highest. In between are Social studies, and Swedish. With this setting it is also difficult for the students to define what they should learn in Physical education. This is not seen as a problem in Mathematics. Part of the assessment, according to students, is based on their level of interest and behavior. Behaviors, characteristics and interests of the students are gendered which also becomes a part of the assessment. Interest in Physical education is attributed to the boys, which leads to both sexes allowing them to dominate Physical education. Conclusion The students in this study rarely negotiate their gender identities, especially in areas of interest. This, according to us, limits both girls and boys. All actors at the school in this study helps to create and maintain the gender system. Discussing the grading and assessment are ways of concretizing it. According to the students is there a lack of aim in Physical educationin contrast to Social studies, Mathematics and Swedish. The consequence of these arguments is according to us that the legitimacy of Physical education is minor then the other subjects in our study. However due to our result and previous science do high grades in Physical education bring higher status above all to the boys. Keywords Gender, Physical education, Social studies, Swedish, Mathematics, gender identity, gender contract, ideals, masculinity, femininity, gender regime, grading. assessment.
|
|---|
