Ända in i kaklet : en studie om hur nationella riktlinjer i hälsa implementerats i gymnasieskolan

• Main Authors: Birging, Simon, Löfberg, Sandra
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2009
• Subjects: Implementering; hälsa; gymnasieskola; Sports; Idrott
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1496

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vår studie är att undersöka hur hälsodirektiv framskrivs i skolhälsovårdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: • Vilka direktiv för hälsa finns för skolhälsovården och i Lpf94 och hur formuleras dessa? • Hur implementeras dessa hälsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan? • Hur påverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillåts inomde nationella hälsodirektiven? Metod: Studien utfördes på två svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjälp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hälsa samt lokala styrdokument för skolhälsovården och lärare. Intervjuerna genomfördes på två idrottslärare och två skolsköterskor. Materialet analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori och med hjälp av denna kunde vi se hur de nationella riktlinjerna i hälsa konkretiserats i de lokala styrdokumenten och tillämpats i verksamheten. Resultat: Vi kunde se en skillnad i hur riktlinjerna har konkretiserats i de lokala styrdokumenten för skolsköterskorna och idrottslärarna. Skolsköterskornas riktlinjer var tydligt formulerade och återkom på samtliga arenor med liknande formuleringar. Idrottslärarnas riktlinjer däremot hade ett större tolkningsutrymme och var mer otydliga. Detta syntes klart då konkretiseringen av kursmålen på transformerings‐ och realiseringsarenan ibland kunde vara svåra att greppa. Vissa av kursmålen saknades dessutom på transformeringsarenan vilket gjorde det svårare att se hur hälsa tillämpats iidrottsundervisningen. Arbetsformerna påverkades pga. idrottslärarnas stora tolkningsutrymme. Skolsköterskorna kunde, till skillnad från idrottslärarna, lättare peka på vilka arbetsformer och innehåll de har i verksamheten. Avslutande reflektion: För att kunna uppnå en god implementering krävs det bl.a. att skolpersonalen vid ett tidigt skede är väl informerade om hur förändringsarbetet ska gå till samt varför det ska göras. När Lpo94 skulle implementeras skedde detta med en bristfällig förhandsinformation till lärarna vilket ledde till att de inte visste hur den nya läroplanen skulle tillämpas. Detta syns än idag om man tittar på idrottslärarnas lokala kursplaner och undervisning. Utifrån de nationella riktlinjerna för idrottslärarna och skolsköterskorna finns goda förutsättningar för eleverna att få kunskap och upplysning i hälsa. Vi efterfrågar dock att fler ämnen ska anknyta till hälsa i kursmålen, då detta skulle kunna öka elevernas medvetenhet om hälsa och dess främjande effekter.