| Summary: | Tidigare forskning om militär innovation har huvudsakligen förklarat innovativa skillnader medstrategisk kultur. Studien argumenterar för varför denna förklaringsfaktor snarare är ett underliggandeförhållande än konkret orsak till skillnader och ansluter sig till kritiken som betonar behovetav nya perspektiv i forskningsfältet, bland annat från kognitiv psykologi. I en jämförande fallstudieav aktörers militära förmågeutveckling identifieras här mer konkreta förklaringsfaktorer. Studiens övergripande frågeställning är varför aktörer med likartad strategisk kultur likväl utvecklarmilitär förmåga på olika sätt? Studien syftar till att, ur perspektivet kognitiva bias på aktörsnivå,undersöka i vilken utsträckning militära innovationsprocesser påverkas av mentala modeller av nyteknologi. De hypoteser som förs fram är att aktörers mentala modeller av medel som militärtrelevanta initierar militär innovation och att initiala mentala modeller tenderar att väga tyngre änkontextuella förändringar under innovationsprocessen. Studien presenterar tre huvudsakliga slutsatser; (1) aktörers mentala modeller av ny teknik sommilitärt relevant tenderar att initiera militära innovationsprocesser, (2) mentala modeller kan bådebidra till och motverka militära innovationsprocesser, och (3) militära innovationsprocesser gynnassannolikt av att mentala modeller utmanas och att divergerande mentala modeller synliggörs.Forskningsfältet föreslås avslutningsvis utvecklas i riktning från stormakts- och organisationsperspektivtill processinriktat småstats- och individperspektiv.
|
|---|
