Att vårda en anhörig med demenssjukdom : en litteraturöversikt

Bakgrund: I Sverige lider cirka 130 000 –150 000 personer av en demenssjukdom och i världen är siffran cirka 47 miljoner. Med en demenssjukdom följer kognitiva nedsättningar såsom bortfall av närminne, orientering, förståelse och språk men även beteendemässiga symtom, exempelvis ångest, hallucinatio...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Lorichs, Madeleine, Karlsson Appelsved, Ida
Format: Others
Language:Swedish
Published: Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8742
Description
Summary:Bakgrund: I Sverige lider cirka 130 000 –150 000 personer av en demenssjukdom och i världen är siffran cirka 47 miljoner. Med en demenssjukdom följer kognitiva nedsättningar såsom bortfall av närminne, orientering, förståelse och språk men även beteendemässiga symtom, exempelvis ångest, hallucinationer och vanföreställningar. Den globalt ökande åldern resulterar i fler åldersrelaterade sjukdomar som exempelvis demenssjukdomar. Allt fler personer vårdas en längre tid i hemmet, ofta av äldre släktingar. Formella vårdare förklarar vikten av att förstå patientens upplevelser och behov och av att fokusera på patientens resurser och kapacitet. Att vårda en person med demenssjukdom är tungt både psykiskt och fysiskt för utbildad vårdpersonal och kan således vara en tung börda för närstående som blir vårdare till en anhörig med en demenssjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikten har genomförts av resultatet från tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Sökning kombinerades av ämnesord och fritextsökning som svarade till valt syfte. Valda artiklars resultat bearbetades och analyserades. Resultat: I resultatet redovisas två huvudteman som vardera har underteman. Det första huvudtemat (1); Rollen som vårdare, med fem underteman; Att anpassa livet, Relationen till den anhöriga, Ensamhet, Ansvar och Oro inför framtiden. Det andra huvudtemat (2); Behov av stöd, med fyra underteman; Information, Stödgrupper, Avlastning och Familj och vänner. Slutsats: Resultatet visar att närstående som vårdar anhöriga med demenssjukdom har ett stort behov av information, stöd och avlastning, både psykisk och fysisk. De närstående måste få bättre förståelse, information och stöd från samhället och den formella vården för att få verktygen att försöka bibehålla sin egen och den anhörigas hälsa och livskvalitet. === Background: In Sweden, approximately 130,000 –150,000 people suffer from dementia and the figure is approximately 47 million globally. With dementia comes cognitive impairments such as loss of short-term memory, orientation, comprehension and language, there are also behavioral symptoms, such as anxiety, hallucinations and delusions. The increasing age of the world population results in more age-related diseases such as dementia. More people are being cared for at home for a longer period of time, often by older relatives. Formal caregivers explain the importance of understanding the patient's experiences and needs and of focusing on the patient's resources and capacity. Caring for a person with dementia is a heavy burden both mentally and physically for trained care staff and can thus be a heavy burden for relatives who become caregivers for a family member with dementia. Aim: The aim of this study was to describe relatives' experiences of caring for a family member with dementia. Method: The literature review has been carried out on the results of twelve scientific articles with a qualitative approach, retrieved from the Cinahl Complete and PubMed databases. Searches were combined with subject words and free text searches that corresponded to the aim of the study. The results of selected articles were processed and analyzed. Results: The result reports two main themes, each with sub-themes. The first main theme (1); The role of caretaker, with five sub-themes; Adapting life, the relationship with the relative, loneliness, responsibility and anxiety for the future. The second main theme (2); Need for support, with four sub-themes; Information, Support Groups, Relief and Family and Friends. Conclusion: The results show that family caregivers who care for relatives with dementia have a great need for information, support and respit, both mentally and physically. The relatives must receive better understanding, information and support from society and formal care to get the tools to try to maintain their own and the relative's health and quality of life.