| Summary: | Bakgrund: Demenssjukdom är en obotlig och kronisk sjukdom som drabbar cirka 20 000-25 000 människor varje år, varav lika många människor dör av sjukdomen. Palliativ vård är för många en nödvändig del under deras sjukdomstid som drabbar inte bara patienten men även deras närmsta omgivning. Inom forskningen har det uppmärksammats brister inom palliativ vård för personer med demenssjukdom där sjuksköterskor upplever brist på resurser eller kompetens inom området. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård hos personer med demenssjukdom. Metod: Arbetet utformades som en litteraturöversikt som baserades på nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Sökning utfördes på databaserna Pubmed, CINAHL complete och Ageline sökningar. Vidare analyserades den samlade datan utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Efter analysering av insamlad data kunde två kategorier urskiljas; Upplevelser i mötet med närstående och patienten samt upplevelser av förutsättningar för palliativ vård. Utöver detta kunde subkategorier urskiljas; att involvera närstående och att skapa vårdrelation med patienten. Slutligen indelades upplevelser av förutsättningar till subkategorin att ha kunskap. Slutsats: Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde brister i kunskap gällande omhändertagandet av personer med demenssjukdom i palliativ skede. Sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser i vårdrelationen med den dementa personen. Det framkom även att sjuksköterskorna upplevde att det var en utmaning att involvera närstående. Dock upplevde en del sjuksköterskor att anhöriga var en resurs i den palliativa vården för personer med demenssjukdom. === Background: Dementia is an incurable and chronic disease that affects about 20,000-25,000 people each year, where about as many people die from the disease. Palliative care is for many a necessary part of their healthcare journey that affects not only the patient but also its social environment. In research, attention has been drawn to shortcomings in palliative care for people with dementia, where nurses experience a lack of resources or knowledge in the area. Aim: The aim of the study was to describe the nurse's experiences of palliative care in people with dementia. Method: A literature review was adapted and was based on nine qualitative articles and one quantitative article. The research was conducted in the databases Pubmed, CINAHL complete and Ageline. Furthermore was the concluded data analyzed according to Friberg's three step method for analysis of the articles. Results: After analysis of the collected data, two categories could be distinguished; Experiences in the meeting with relatives and the patient as well as experiences of conditions. In addition, subcategories could be distinguished; to involve relatives and to create a care relationship with the patient. Finally, experiences of conditions were divided into the subcategory of having knowledge. Conclusion: The majority of the nurses experienced shortcomings in knowledge regarding the care of people with dementia in the palliative stage. The nurses had both positive and negative experiences in the care relationship with people with dementia. It also emerged that the nurses had different views on the involvement of relatives.
|
|---|
