| Summary: | Bakgrund: Graviditeter som avslutas innan vecka 22 definieras som missfall och drabbar cirka en tredjedel. Tecken på missfall yttrar sig genom blödning och/eller smärta. I mötet med dessa patienter är det sjuksköterskans ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Lidandet är en unik och individuell upplevelse och behandlas därefter. Ur ett manligt perspektiv kan förlusten av ett barn genom missfall generera en förlorad självkänsla och identiteten som förälder. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med missfall. Metod: Denna litteraturöversikt grundade sig i tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och Medline. Nio av artiklarna var kvalitativa och en var av mixad metod. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet innefattade tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första temat var emotionell påverkan med subteman sorg, sorgeprocess, trauma och chock samt skuld och exkludering. Det andra huvudtemat var erfarenheter av sjukvården med subteman information, empati och miljö samt stöd. Det sista temat var stöd från sociala nätverket där det framkom att kvinnor hade ett stort behov av stöd från närstående. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor respektive svagheter diskuteras i relation till den valda metoden. Resultatdiskussionen diskuterades mot Katie Erikssons teori om den lidande människan. Kvinnornas behov av att ha en minnesplats eller ceremoni diskuterades samt hur detta kunde tillgodoses från vårdpersonalens sida, detta i relation till ett historiskt perspektiv. Även partnerns roll och vad som förväntades av denne diskuterades. Författarna resonerade även kring sjuksköterskans roll i mötet med kvinnor som drabbats av missfall. === Background: Pregnancy that ends before week 22 is defined as miscarriage and affects about one-third. Signs of miscarriage appear through bleeding and/or pain. When meeting these patients, it is the nurse’s responsibility to promote health, prevent disease, restore health, and relieve suffering. Suffering is a unique and individual experience and is thereafter treated that way. From a male perspective of losing a child through miscarriage, loss of identity as a parent and self-esteem was experienced. Aim: The aim was to describe women's experiences associated with miscarriage. Method: This literature review was based on ten scientific articles, obtained from the databases Cinahl Complete and Medline. Nine of the articles were qualitative and one was of mixed method. The articles were analyzed according to Friberg’s method. Results: The result included three main themes and associated subthemes. The first theme was emotional impact with subtheme grief, grief process, trauma and shock as well as guilt and exclusion. The other main theme was experiences of healthcare with subthemes of information, empathy and the environment as well as support. The last theme was support from social network, where it emerged that women had a great need for support from relatives. Discussion: The strengths and weaknesses of the thesis are discussed in relation to the chosen method. The result discussion was discussed in relation to Katie Eriksson's theory of the suffering human. The women's need to have a memorial or ceremony was discussed as well as how this could be catered for by the health care staff, in relation to a historical perspective. The role of the partner and what was expected of him was also discussed. The authors also reasoned about the nurse's role in the encounter with women affected by miscarriage.
|
|---|
