Ensamhet bland äldre: en 10-årig jämförelse

Problemområde och syfte: Åldrandet kan innebära såväl fysiska som psykiska utmaningar för den enskilde. Kroppen och tillvaron förändras och möjligheterna att delta i sociala nätverk som man gjort tidigare kan begränsas. Många upplever ensamhet vilket i tidigare forskning har visat sig få konsekvense...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Åström, Veronica
Format: Others
Language:Swedish
Published: Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7633
Description
Summary:Problemområde och syfte: Åldrandet kan innebära såväl fysiska som psykiska utmaningar för den enskilde. Kroppen och tillvaron förändras och möjligheterna att delta i sociala nätverk som man gjort tidigare kan begränsas. Många upplever ensamhet vilket i tidigare forskning har visat sig få konsekvenser för såväl välbefinnande som fysisk och psykisk hälsa. Denna studie fokuserar på några av de faktorer som hänger samman med åldrandets livsvillkor; social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga och hur dessa kan sättas i samband med upplevelser av ensamhet hos äldre. I en tioårig jämförelse undersöks: (a) hur äldres sociala aktiviteter, socialt stöd, ekonomi och rörelseförmåga förändras över tid, (b) hur upplevelsen av ensamhet hos äldre förändras över tid och (c) hur förändringar gällande social aktivitet, socialt stöd, ekonomi och rörelseförmåga under denna tid påverkar upplevelsen av ensamhet. Material: Data från insamlingstillfällena 2004 och 2014 i den nationellt representativa Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), en longitudinell undersökning utifrån urvalet i den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) användes (n = 466). Metod: Samband mellan ensamhet 2004 och 2014 och social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga undersöktes i bivariata analyser och logistiska regressioner. Samband mellan ensamhet 2014 och förändringar under 2004-2014 gällande social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga undersöktes i logistisk regression. Resultat: Socialt stöd, ekonomisk buffert och rörelseförmåga kunde associeras till känslor av ensamhet 2004 men endast socialt stöd kvarstod som signifikant associerat till ensamhet då man kontrollerat för kön, ålder och ensamboende. Social aktivitet, socialt stöd och rörelseförmåga kunde associeras till känslor av ensamhet 2014, sambanden kvarstod efter att ja kontrollerat för nämnda bakomliggande faktorer. Social aktivitet och rörelseförmåga minskade betydande under den undersökta tioårsperioden, men endast minskning i rörelseförmåga kunde tydligt associeras till ensamhet. Resultaten analyseras utifrån ett kapabilitetsteoretiskt perspektiv. Slutsatser: Att ha nära stödjande relationer, delta i social aktivitet och inte hämmas av fysisk funktionsnedsättning är viktiga aspekter för att undvika ensamhet. Studien framhåller vikten av det sociala arbetet och samhällets ansvar att möta upp med förmågor när den enskildes inre förmågor avtar, för att på så sätt bidra med möjligheter för den anskilde att leva ett värdigt och värdefullt liv. === Objectives: Aging process may include both physical and mental challenges for the individual. Body and life go through changes and limit the opportunities to participate in social networks in same extent as before. Many elderly experience loneliness, which in previous studies has been shown to have consequences for well-being as for physical and mental health. The objective of this study was to examine some of the factors associated with living conditions in old age (+70); social activity, social support, economy as well as mobility problems and how these can be associated with experiences of loneliness among the elderly. Examined in present ten year comparison is: (a) how the extent of social activities, social support, economy and mobility change over time, (b) how the experience of loneliness in old age change over time and (c) how changes in social activity, social support, economy and mobility during this ten year period affects the experience of loneliness. Material: Data from the 2004 and 2014 waves of the nationally representative Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), a longitudinal study and database based on the sample of the Swedish level of living survey (LNU) was used (n = 466). Methods: Correlation between 2004 and 2014 loneliness and social activity, social support, economy and mobility was investigated in bivariate analyses and logistic regressions. Relation between loneliness 2014 and changes during 2004-2014 in social activity, social support, economy and mobility were investigated in logistic regression. Results: Social activity, social support and mobility problems were associated with feelings of loneliness in both 2004 and 2014. Social support and mobility were associated with loneliness 2004 but only social support remained significant associated with loneliness when adjusting for gender, age and living alone. Social activity, social support and mobility were significantly associated with loneliness 2014 even when adjusting for gender, age and living alone. Social activity and mobility decreased during the ten year period but only decrease in mobility was significantly associated with loneliness. The results were analyzed in the light of the capability theory. Conclusions: Supportive relationships, participation in social activity and not be hampered by physical disabilities are important aspects to avoid loneliness. The study stresses the importance of the social work and society's responsibility to meet up with capabilities when the individual's own capabilities are declining to provide opportunities to live a dignified and valuable life.