| Summary: | Bakgrund: I dagens Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar en folksjukdom som år 2016 drabbade 26 000 personer. En förbättring gällande mortaliteten har skett sedan sjuksköterskeledda mottagningar öppnade på 1960-talet. Trots denna förbättring är fysisk aktivitet underutnyttjat i samband med rehabilitering, även om det ses som en viktig skyddsfaktor. Vikten med individanpassad vård samt motivation till egenvård av sjukvården är betydande för patientens fysiska aktivitet inom rehabiliteringsprocessen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av eller tankar om fysisk aktivitet i samband med rehabilitering efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Denna litteraturöversikt har baserats på åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som hämtats från databaserna CINAHL complete, PubMed samt Web of Science. Artiklarna granskades och analyserades i enlighet med Friberg för att få fram resultatet som sedan sammanställts i olika teman. Resultat: Känslor som rädsla, ångest och oro upplevdes av patienter i samband med fysisk aktivitet efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Okunskap, bristande motivation och andra fysiska faktorer gjorde att patienter inte deltog i utformade träningsprogram. Sjukvårdens professioner, närstående samt patienters egna tillgångar och sociala nätverk hade en positiv inverkan på deras upplevelser av fysisk aktivitet. Resultatet presenteras i fyra huvudteman; ”Psykiska upplevelser – rädsla, ångest och oro”, ”socialt stöd – anhöriga, familj, deltagare och vårdpersonal”, ”kunskap, förståelse och fysiska faktorer” samt ”musik som strategi till motivering vid fysisk aktivitet”. Diskussion: Dorothea Orems egenvårdsteori, artiklar samt patienters upplevelser har styrt diskussionen. Brist på kunskap och motivation minskar egenvårdskapaciteten och sjukvårdens professioner, anhöriga och egna tillgångar är av betydelse för att motivera och stötta patienten i sin egenvård. === Background: Cardiovascular disease is classified as a public disease in today’s Sweden and affected 26000 people in 2016. The mortality has decreased since nursing wards opened in the 1960s. Despite this improvement, physical activity is underutilized in Sweden associated with rehabilitation, even though it is an important protection factor. Personalized care and motivation is important for the patients’ self-care and their rehabilitation process. Aim: Describe patients' experiences or thoughts about physical activity associated with rehabilitation after suffering from myocardial infarction. Method: This literature review has been based on eight qualitative and two quantitative articles collected from CINAHL complete, PubMed and Web of Science. The articles were reviewed and analyzed in accordance with Friberg to obtain the result that was compiled in different themes. Results: Fear and anxiety were experienced by many patients’ during physical activity after a myocardial infarction. Lack of knowledge and motivation resulted in that patients did not participate in training programs. The healthcare professions, relatives and patient's own assets and social network had a positive impact on the patient's experience of physical activity. The result is presented in four main themes; “Psychic experiences – fear, worries and anxiety”, “social support - relatives, family, participants and healthcare professionals”, “knowledge, understanding and physical factors” and “music as a strategy for motivation in physical activity”. Discussion: Dorothea Orem's self-care theory, articles and patients’ experiences formed the discussion. Lack of knowledge and motivation reduces the self-care capacity. Healthcare professions, relatives and own resources are important for motivating and supporting the patient in his self-care.
|
|---|
