Hälsofrämjande egenskaper av djurassisterad omvårdnad : En litteraturöversikt

• Main Authors: Söderström, Emilie, Lindberg Montgomery, Nelly
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap 2014
• Subjects: Animal assisted therapy; health; patient-nurse relationship; experiences.; Djurassisterad omvårdnad; hälsa; patient-sjuksköterska relation; upplevelser.
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3942

Background: Animals are used in several health care areas and have been shown to promote many aspects of patients’ health. Animals have potential for use in nurses’ health promotion work. Nurses need a deeper understanding of the importance and health-promoting properties of animal-assisted therapy. Aim: The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for patients’ health. Methods: A literature review was conducted based on ten nursing science studies with both qualitative and quantitative approaches, which were selected after critical review. Only articles that corresponded to the purpose of the literature review were included. The authors read the selected articles thoroughly and compared the similarities and differences in the articles’ results. The results were compiled in different categories. Results: The results show that animal-assisted therapy has a positive impact on three categories: bodily health, psychological well-being and social interplay. Bodily health includes physical activity and physical presence. Psychological well-being includes emotions and self-perceived health and well-being. Social interplay includes the interaction with animals and other people. Discussions: The strengths of the literature review that are discussed in the methodological discussion are the chosen databases, the combination of quantitative and qualitative articles, the quality assessment of articles and the articles’ geographical spread. One weakness that is discussed is the possibility of misinterpretation in the analysis of the quantitative results. The results are discussed in relation to Eriksson's (1989) theory of nursing "tend, play, learn”. “Play” is the part of Eriksson's theory that emerges most clearly in the results. “Learning” also plays a distinct role in the outcome but “tending” does not emerge quite as clear. The result also has a strong connection to the nursing metaparadigm “health”. === Bakgrund: Djur används i flera områden i sjukvården och har visat sig främja många aspekter av hälsa för patienter. Djur kan med fördel användas i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Sjuksköterskor behöver en bredare insikt i den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienter och dess hälsofrämjande egenskaper. Syfte: Syftet var att beskriva den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienters hälsa. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tio vetenskapliga studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser, vilka valdes ut efter kritisk granskning. Endast artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte inkluderades. Författarna läste de utvalda artiklarna grundligt och jämförde likheter och skillnader i deras resultat. Resultaten sammanställdes i olika kategorier. Resultat: Resultatet visar att djurassisterad omvårdnad har en positiv inverkan på tre kategorier: kroppslig hälsa, psykiskt välbefinnande samt socialt samspel. Den kroppsliga hälsan omfattar bland annat fysisk aktivitet och fysisk närvaro. Den psykiska välbefinnandet innefattar känslor samt självupplevd hälsa och välbefinnande. Det sociala samspelet inrymmer interaktion med djuret och andra människor. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor som diskuteras i metoddiskussionen är använda databaser, kombinationen av kvantitativa och kvalitativa resultatartiklar, kvalitetsgranskning av artiklarna samt artiklarnas geografiska spridning. Svagheter som diskuteras är risken för feltolkning vid analys av och begränsad djupförståelse i de kvantitativa resultaten. I resultatdiskussionen relateras resultatet till Erikssons (1989) omvårdnadsteori “ansa, leka, lära”. Lekandet är den del av Erikssons teori som framträder tydligast. Även lärandet spelar en tydlig roll i resultatet men ansandet framträder ej lika tydligt. Resultatet har även en stark anknytning till konsensusbegreppet hälsa.