| Summary: | Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohälsa vilket även påverkar deras närstående. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats från institution till de närstående. Trots det ökade ansvaret som de närstående fått rapporterar sjuksköterskor svårigheter i att involvera de närstående i vårdandet. Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa. Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som användes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var både kvalitativ- och kvantitativ. Artiklarna skulle besvara frågeställningarna: Hur påverkas de närståendes vardagliga liv när de lever nära en person med psykisk ohälsa? och vilka upplevelser belyses rörande det vardagliga livet och mötet med vården som följer av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa? Den teoretiska referensram som valdes var systemteorin enligt Strømsnes Ekern (2003). Resultatet visar att närstående upplever att deras liv påverkas och att de exkluderas när det kommer till vårdandet av patienten. De önskar att deras behov blir tillgodosedda av den psykiatriska vården och att de blir mer delaktiga i vårdandet. Den psykiatriska vården bör se till de närståendes behov och erbjuda stöd då detta kan leda till minskad upplevd börda och ohälsa, vilket även påverkar patienten positivt. Kvinnor deltar i högre grad i valda studier och rapporterar även högre upplevd börda, något som även det bör uppmärksammas av sjukvården. Genom att använda systemteorin kan sjuksköterskan få en insikt av hur patient och dennes närstående påverkar varandra, vilket kan leda till en mer tillfredsställande omvårdnad.
|
|---|
