Summary: | Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad bild av hur dokumentärfilmsskapare användersig av det egna jaget i dokumentärfilmsprocessen. För att undersöka det sågenomfördes djupintervjuer med fyra verksamma dokumentärfilmare i Sverige.Fokuset i studie grundar sig i en frågeställning som ämnar undersöka hurdokumentärfilmarna återberättar sig själv i det egna arbetet. Hur pass mycketinförlivar de sina egna upplevelser, känslor och drivkrafter i filmerna de skapar. Deteorier som lyfts fram i denna studie är först en historisk översikt som syftar till attvisa hur filmskaparnas representation i filmen har förändrats genom tiderna. Därefterpresenteras ett teoretiskt ramverk innehållandes tre tydliga aspekter, reflexivitet,kommunikativ dokumentärfilmsteori och det dokumentära kontraktet som opererarpå ett mer kognitivt plan. Sammantaget så landar denna studie i att jaget presenterasbåde subtilt och direkt. Att olika emotionella och praktiska processer påverkarfilmskaparnas förståelse av ämnet och vikten av att se sig själv som en del i det somgestaltas premieras.
|