Hur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – En litteraturöversikt
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stigande folkhälsoproblem där existentiella frågor ofta förbises i vården. Det framkommer att tidsbrist samt brist på kunskap är utmaningar som sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer som upplever psykiska besvär.Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk o...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan Dalarna, Omvårdnad
2020
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35393 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-du-35393 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
encounter literature review mental illness perception person centered care bemötande litteraturöversikt personcentrerad vård psykisk ohälsa upplevelser Nursing Omvårdnad |
spellingShingle |
encounter literature review mental illness perception person centered care bemötande litteraturöversikt personcentrerad vård psykisk ohälsa upplevelser Nursing Omvårdnad Blomqvist, Anna Ginsby, Angelica Hur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – En litteraturöversikt |
description |
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stigande folkhälsoproblem där existentiella frågor ofta förbises i vården. Det framkommer att tidsbrist samt brist på kunskap är utmaningar som sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer som upplever psykiska besvär.Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Hahekfbdsölgsgsdgjsg,jsbg,msbdgjsdgjsgdkjgsdkgsdkjgskdjgs Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL, SveMed+ samt PsycINFO. Resultat: Utifrån det resultat som sammanställts framkom att upplevelsen av vården formades av sjuksköterskans bemötande. Sjuksköterskornas förhållningssätt samt möjligheten att bygga en relation lade grunden för den fortsatta upplevelsen av vården. Olika attityder samt beteenden från sjuksköterskorna var faktorer som kunde påverka upplevelsen negativt. Relationen var beroende av sjuksköterskans återkoppling i mötet. Flertalet studier visade att tidsbrist var en faktor som påverkade möjligheten till delaktighet. Sjuksköterskan sågs även ha en viktig roll för att främja personer med psykisk ohälsas möjlighet till delaktighet. När vården i högre utsträckning utformades tillsammans med personen framkom upplevelser av att sjuksköterskan fick en fördjupad förståelse för situationen samt att detta kunde delas med övriga i vårdteamet för att anpassa vården efter personens egna tankar samt önskemål.Slutsats: Ett reflekterande förhållningssätt samt en god relation kan bidra till att upplevelsen av vården förbättras. En ökad kunskap om psykisk ohälsa kan ge sjuksköterskan bättre verktyg i bemötandet av personer som upplever denna typ av problematik, vilket skulle kunna öka sjuksköterskans initiativtagande till samtal rörande den psykiska ohälsan. === Background: Mental illness is a rising health problem seen worldwide where existential issues are often overlooked in healthcare. It appears that lack of time and lack of knowledge are challenges that the nurse is faced with in meeting people who experience mental health problems.Aim: To describe how people with mental illness experience the initial contact with a nurse. Method: A literature review with a qualitative approach where the result is based on 15 scientific articles retrieved from the databases CINAHL, SveMed + and PsycINFO.Results: Based on the results compiled, it emerged that the experience of care was shaped by the nurse's treatment. The nurses' approach and the opportunity to build a relationship laid the foundation for the continued experience of care. Different attitudes and behaviours from the nurses were factors that could affect the experience negatively. The relationship was dependent on the nurse’s feedback in the meeting. Most studies showed that lack of time was a factor that affected the possibility of participation. The nurse was also seen to have an important role in promoting the person who experiences mental illness’ opportunity for participation. When the care was designed to a greater extent together with the person who suffers from mental illness, experiences emerged that the nurse gained an in-depth understanding of the situation and that this could be shared with others in the care team to adapt the care to the person’s own thoughts and wishes.Conclusion: A reflective approach and a good relationship can contribute to improving the experience of care. Increased knowledge of mental illness can give the nurse better tools in the treatment of these people, which could increase the nurse's initiative in conversations about mental illness. |
author |
Blomqvist, Anna Ginsby, Angelica |
author_facet |
Blomqvist, Anna Ginsby, Angelica |
author_sort |
Blomqvist, Anna |
title |
Hur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – En litteraturöversikt |
title_short |
Hur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – En litteraturöversikt |
title_full |
Hur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – En litteraturöversikt |
title_fullStr |
Hur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – En litteraturöversikt |
title_full_unstemmed |
Hur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – En litteraturöversikt |
title_sort |
hur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – en litteraturöversikt |
publisher |
Högskolan Dalarna, Omvårdnad |
publishDate |
2020 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35393 |
work_keys_str_mv |
AT blomqvistanna hurpersonermedpsykiskohalsauppleversjukskoterskansbemotandeenlitteraturoversikt AT ginsbyangelica hurpersonermedpsykiskohalsauppleversjukskoterskansbemotandeenlitteraturoversikt AT blomqvistanna howpeoplewithmentalillnessexperiencetheinteractionwithanursealiteraturereview AT ginsbyangelica howpeoplewithmentalillnessexperiencetheinteractionwithanursealiteraturereview |
_version_ |
1719356352551190528 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-du-353932020-11-12T05:39:00ZHur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – En litteraturöversiktsweHow people with mental illness experience the interaction with a nurse – A literature reviewBlomqvist, AnnaGinsby, AngelicaHögskolan Dalarna, OmvårdnadHögskolan Dalarna, Omvårdnad2020encounterliterature reviewmental illnessperceptionperson centered carebemötandelitteraturöversiktpersoncentrerad vårdpsykisk ohälsaupplevelserNursingOmvårdnadBakgrund: Psykisk ohälsa är ett stigande folkhälsoproblem där existentiella frågor ofta förbises i vården. Det framkommer att tidsbrist samt brist på kunskap är utmaningar som sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer som upplever psykiska besvär.Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Hahekfbdsölgsgsdgjsg,jsbg,msbdgjsdgjsgdkjgsdkgsdkjgskdjgs Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL, SveMed+ samt PsycINFO. Resultat: Utifrån det resultat som sammanställts framkom att upplevelsen av vården formades av sjuksköterskans bemötande. Sjuksköterskornas förhållningssätt samt möjligheten att bygga en relation lade grunden för den fortsatta upplevelsen av vården. Olika attityder samt beteenden från sjuksköterskorna var faktorer som kunde påverka upplevelsen negativt. Relationen var beroende av sjuksköterskans återkoppling i mötet. Flertalet studier visade att tidsbrist var en faktor som påverkade möjligheten till delaktighet. Sjuksköterskan sågs även ha en viktig roll för att främja personer med psykisk ohälsas möjlighet till delaktighet. När vården i högre utsträckning utformades tillsammans med personen framkom upplevelser av att sjuksköterskan fick en fördjupad förståelse för situationen samt att detta kunde delas med övriga i vårdteamet för att anpassa vården efter personens egna tankar samt önskemål.Slutsats: Ett reflekterande förhållningssätt samt en god relation kan bidra till att upplevelsen av vården förbättras. En ökad kunskap om psykisk ohälsa kan ge sjuksköterskan bättre verktyg i bemötandet av personer som upplever denna typ av problematik, vilket skulle kunna öka sjuksköterskans initiativtagande till samtal rörande den psykiska ohälsan. Background: Mental illness is a rising health problem seen worldwide where existential issues are often overlooked in healthcare. It appears that lack of time and lack of knowledge are challenges that the nurse is faced with in meeting people who experience mental health problems.Aim: To describe how people with mental illness experience the initial contact with a nurse. Method: A literature review with a qualitative approach where the result is based on 15 scientific articles retrieved from the databases CINAHL, SveMed + and PsycINFO.Results: Based on the results compiled, it emerged that the experience of care was shaped by the nurse's treatment. The nurses' approach and the opportunity to build a relationship laid the foundation for the continued experience of care. Different attitudes and behaviours from the nurses were factors that could affect the experience negatively. The relationship was dependent on the nurse’s feedback in the meeting. Most studies showed that lack of time was a factor that affected the possibility of participation. The nurse was also seen to have an important role in promoting the person who experiences mental illness’ opportunity for participation. When the care was designed to a greater extent together with the person who suffers from mental illness, experiences emerged that the nurse gained an in-depth understanding of the situation and that this could be shared with others in the care team to adapt the care to the person’s own thoughts and wishes.Conclusion: A reflective approach and a good relationship can contribute to improving the experience of care. Increased knowledge of mental illness can give the nurse better tools in the treatment of these people, which could increase the nurse's initiative in conversations about mental illness. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35393application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |