| Summary: | Det mångkulturella samhällets ökade behov av interkulturell kompetens ställer krav på att eleverna ges möjlighet att utveckla denna kompetens i skolan och historieämnet är en viktig del i denna process. Tidigare forskning visar emellertid att bland annat historieläroböcker utgivna i enlighet med tidigare läroplaner har haft en tendens att exkludera vissa elever för att läroböckerna orienterats kring Sverige och svenskarna i narrativ som påverkats av den svenska historiekulturen. Sådana läroböcker bistår inte behovet av interkulturell kompetens. Syftet med examensarbetet är att undersöka innehållet i dagens historieläroböcker för gymnasieskolan med utgångspunkt från interkulturell kompetens. En av arbetets frågeställningar fokuserar till exempel på läroböckers narrativ och identifikationer, och huruvida de kan tänkas möjliggöra eller försvåra elevernas utveckling av nämnda kompetens. Historieläroböckers narrativ och påbjudna identifikationer undersöks avgränsat till läroböckernas avsnitt om folkhemmet och välfärdssamhället. Läroböckernas narrativ och påbjudna identifikationer undersöks därefter just i fråga om elevernas utveckling av interkulturell kompetens. För att uppfylla syftet undersöks tre historieläroböcker avsedda för gymnasieskolan. Först undersöks respektive lärobok avgränsat till temat folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, detta för att utröna respektive läroboks narrativ om temat. Därefter sammanställs narrativen till ett övergripande narrativ som analyseras vidare, först med fokus på vilka identifikationer som påbjuds och därefter med utgångspunkt från interkulturell kompetens. Undersökningen visar på läroböckernas narrativa ensidighet och en kronologi i berättelsen om folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, vilket talar för en linjär historieskrivning. Av undersökningen framkommer dessutom att elevernas utveckling av interkulturell kompetens lär försvåras. Avsaknaden av perspektivgivning och få möjligheter till tolkning är några aspekter som lär försvåra elevernas utveckling av interkulturell kompetens. Slutsatserna om undersökningen är att de undersökta läroböckernas narrativ uppvisar en ensidighet som begränsar perspektiv och också tolkningsmöjligheterna för de läsande eleverna, att de identifikationer som påbjuds inte talar om något särskilt som specifikt bidrar till utveckling av interkulturell kompetens och slutligen att elevernas utveckling av interkulturell kompetens försvåras snarare än möjliggörs av historieläroböcker avsedda för den svenska gymnasieskolan.
|
|---|
