| Summary: | Bakgrund: Kommunikation inom vården handlar främst om överföring av information, vilket kan ske både verbalt och icke-verbalt. Inom slutenvården är kommunikationen nödvändig för att tillgodose personliga behov, försäkra patientens hälsa samt för att samarbeta mellan professioner. Verbal kommunikation är det språkliga som överförs och icke-verbal kommunikation framträder bland annat genom kroppsspråk såsom minspel, gester och kroppshållning. Beröring används som en form av icke- verbal kommunikation. Beröring är beroende av relationen mellan sjuksköterska och patient. Beröring är ett elementärt behov som kan förmedla kärlek, vänskap, närvaro och samhörighet. I vården används två typer av beröring, dels nödvändig samt dels icke-nödvändig. Patienters upplevelse av beröring i slutenvården är individuell och kan både upplevas som positiv eller negativ. Vikten av att forska vidare kring patienters upplevelse av beröring framkommer i tidigare forskning, för att kunna genomföra beröring som inte upplevs obehaglig för patienten. Sjuksköterskan kan ha en avsikt med beröringen men den kan upplevas annorlunda av patienten, detta gör att det är nödvändigt med mer forskning kring ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av fysisk beröring från sjuksköterskan vid omvårdnadssituationer i slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på nio utvalda artiklar som analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Kommunikation, Integritet och Emotionellt. Kommunikation delades in i tre subkategorier, icke-verbal kommunikation i samband med upplevelsen av beröring, verbal kommunikation i samband med upplevelsen av beröring samt upplevelsen av beröring som påverkades av relationen. Integritet fick subkategorin Patienters upplevelser av intimberöring. Emotionellt delades in i fyra subkategorier, att känna beröring som obehaglig, att känna beröring som förmedlar trygghet och värme, att känna beröring som gav en känsla av att bli sedd samt att känna brist på beröring. Slutsats: Beröring i slutenvården upplevs olika från person till person. Kommunikationen kunde påverka hur beröringen upplevdes av patienten. Även hur beröringen utfördes av sjuksköterskan spelade roll för upplevelsen. Beröring var något som skapade relation och förtroende. Beröring kunde förmedla trygghet, empati, närvaro såväl som icke-närvaro i situationen. Patientens delaktighet visade sig vara viktig för upplevelsen av beröring.
|
|---|
