Planering för hållbara livsstilar : en fallstudie över hur två stadsbyggnadsprojekt arbetar med hållbara livsstilar

• Main Author: Hammarin, Alexander
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering 2020
• Subjects: Fysisk planering; Hållbarhet; Hållbara livsstilar; Other Social Sciences not elsewhere specified; Övrig annan samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19788

Vi lever idag inte hållbart och en stor del av dagens utsläpp utgörs av hur vi lever och våra livsstilar. Detta har uppmärksammats mer i både forskning och i politiken där en omställning mot ett klimatneutralt samhälle har påbörjats. Omställningen kommer kräva en stor förändring i både hur människor lever men också stadens utveckling.  Kandidatuppsatsen har vidare undersökt hur kommuner arbetar med hållbara livsstilar och hur de olika kommunernas arbete skiljer sig från varandra. Utgångspunkten i studien är att kunna skapa en ökad förståelse för hur fysisk planering skapar möjligheter för hållbara livsstilar. Detta har undersökts genom fallstudier av två samtida stadsbyggnadsprojekt, Masthuggskajen i Göteborg och Kvarteret vinghästen i Uppsala. För att undersöka empirin har kvalitativ textanalys använts och begreppet hållbar utveckling som teoretisk utgångspunkt för att studera hur stadsplanering kan ge möjligheter för människor att leva med ett minskat klimatavtryck. Utifrån analysen av empirin har ett par slutsatser kunnat framföras. Båda kommuner arbetar med att skapa fysiska strukturer som understödjer hållbara livsstilar och hållbara val i vardagen.  Fysiska strukturer stöder inte enbart hållbara livsstilar utan kan också styra medborgarna mot mer hållbara levnadssätt. Dessa fysiska strukturer belyses genom energisnåla bostäder, god tillgänglighet till service och en prioritering av hållbara färdsätt.  En annan slutsats är att kommunerna arbetar med att möjliggöra för hållbara sätt att konsumera genom att erbjuda kollaborativa konsumtionssätt som dela, låna och återbruka. Detta tycks ha fått ett större utrymme i planeringen, där planeringen styr markanvändningen mot mer hållbara sätt att konsumera. Detta har vidare diskuterats utifrån vad kunskapsöversikten menar är en ny roll för kommuner, att planera för konsumtion av varor och tjänster. Konsumtionsfrågor har vidare hanterats i en samverkan mellan det offentliga och privata, vilket kan tydas som ytterligare en dimension till den nya potentiella rollen. Således har uppsatsen visat att konsumtion kan anses som en planerings angelägenhet som dessutom påverkar stadens fysiska funktioner och användning.