| Summary: | Bakgrund: Eutanasi som betyder att aktivt hjälpa en patient att dö. Begreppet delas in i fyra sorters definitioner av dödshjälp. Läkarassisterad dödshjälp där patienten själv eller med läkarens hjälp, inta en dödlig dos läkemedel med avsikten att avsluta livet. Passiv dödshjälp menar att läkaren avbryter vidare eller pågående livsuppehållande behandling. Terminal sedering är en behandling som syftar på att läkaren söver patienten fram tills dödstillfället. Palliativ sedering som syftar på lindring av smärta och symtom sista tiden och som resulterar i ett förkortat liv. Ämnet har en direkt påverkan inom den palliativa omvårdnaden, då det är den typen av patienter som begär eutanasi som behandling. Sjuksköterskans koppling sker via den personcentrerade omvårdnaden till dessa patienter och anhöriga, då begäran oftast når sjuksköterskorna först i och med deras patientnära arbete. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som har samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi vid palliativ omvårdnad. Metod: Integrerad litteraturstudie där data från både kvantitativt och kvalitativt material redovisas med en innehållsanalys som inspirerats från Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet påvisade bland annat att faktorerna som religion, lagar, arbetserfarenhet och ålder har samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi. Både negativa samt positiva attityder hittas, med egna tillhörande faktorer. Slutsats: Resultatet visade både positiva och negativa faktorer som hade samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi. Faktorerna har en betydelse för sjuksköterskans personcentrerade omvårdnad vid eutanasi inom den palliativa omvårdnaden.
|
|---|
