VR som verktyg i kommunal fysisk planering av offentliga platser
Digitaliseringen av samhället är igång och Sveriges regering har satt som mål att Sverige ska vara i spetsen för utveckling och innovation inom området. Efterfrågan på digitala lösningar är stor bland befolkningen och satsningar görs i de flesta branscher. Inom ämnesområdet fysisk planering innebär...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering
2018
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16382 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-bth-16382 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
VR virtual reality fysisk planering Jan Gehl kommunal planering offentliga platser 3D Environmental Analysis and Construction Information Technology Miljöanalys och bygginformationsteknik Interaction Technologies Interaktionsteknik |
spellingShingle |
VR virtual reality fysisk planering Jan Gehl kommunal planering offentliga platser 3D Environmental Analysis and Construction Information Technology Miljöanalys och bygginformationsteknik Interaction Technologies Interaktionsteknik Nilsson, Max VR som verktyg i kommunal fysisk planering av offentliga platser |
description |
Digitaliseringen av samhället är igång och Sveriges regering har satt som mål att Sverige ska vara i spetsen för utveckling och innovation inom området. Efterfrågan på digitala lösningar är stor bland befolkningen och satsningar görs i de flesta branscher. Inom ämnesområdet fysisk planering innebär detta bland annat att nya tekniska lösningar bör utforskas för att hålla jämna steg med de krav som ställs på samtidens och framtidens medborgardeltagande. Syftet med uppsatsen var att undersöka virtual reality-teknikens potential i kommunal fysisk planering och hur den kan tillämpas. Med utgångspunkt i Jan Gehls ”12 kvalitetskriterier för offentliga platser” analyserades fallet Nättraby centrum i Karlskrona kommun som vidare mynnade ut i en redovisning av process samt arbetsmetodik för arbete med VR i kommunal planering. Gehls metod applicerades sedan på den virtuella miljön genom att tjänstemän på Karlskrona kommun fick utvärdera projektet. Syftet med appliceringen av analysmetoden var att belysa styrkor och svagheter med tekniken för att genom intervju med tjänstemän kunna diskutera vilka situationer den är tillämpbar samt hur planförslag bör visualiseras för att uppnå kommunens syfte med tekniken. Resultatet av uppsatsen visade att analysmetoden ”12 kvalitetskriterier för offentliga platser” var tillämpbar i en virtuell miljö men att vissa kriterier var lättare att bedöma än andra. De kriterier som ansågs lätta att bedöma i den fysiska miljön var relaterat till skala, rumslighet och relation mellan volymer. De kriterier som ansågs svåra var relaterade till faktisk rörelse på platsen och sinnesupplevelser som inte var representerade (ljud och känsel), men de behövde inte nödvändigtvis inkluderas i simuleringen för att yrkesverksamma planeringsarkitekter skulle kunna bedöma. Vid utformandet av planförslag i VR ansågs det vara extra viktigt att kommunicera förslagets föränderlighet till medborgare samt att diskutera och kunna motivera förslagets detaljeringsgrad baserat på förslagets kommunikationssyfte. === The process of digitalizing our society is in full swing and the Swedish government has set its sight on Sweden being the spearhead of development and innovation in the field. There is great demand for digital solutions among Swedish citizens and most branches of industry are making investments to answer it. What this means for spatial planning is, among other things, that new technical solutions should be explored to keep up with citizens demands regarding participatory planning today and in the future. The purpose of this thesis has been to explore virtual reality technology’s potential and application in municipalities spatial planning. With point of departure in Jan Gehl’s “12 quality criteria for public space” a case study was performed on Nättraby center in Karlskrona municipality. This was followed by a plan proposal constructed in 3D with a documented design process and work methodology for working with VR in spatial planning. Gehl’s method was then applied in the virtual environment where officials from Karlskrona municipality evaluated the plan proposal. The purpose of the method for analyzing public space was to highlight the strengths and weaknesses of the technology to create a discussion with officials from Karlskrona municipality, through an interview, about where VR is best used and how spatial planning proposals should be visualized to fulfill the municipality’s intent with using the technology. The results showed that the analysis method “12 quality criteria for public space” proved to be applicable in a virtual environment, but some of the criteria were easier to evaluate than others. Criteria related to scale, space and relation between volumes deemed easiest to evaluate. Criteria related to actual movement and senses that were not simulated like sound and touch were deemed harder to evaluate, but their lack of representation did not hinder the planning officials to evaluate the criteria. In the design of planning proposals for VR the officials emphasized the need to communicate to its citizens that the proposal was changeable and discuss the importance of the relation between level of detail and the proposals communicative intent. |
author |
Nilsson, Max |
author_facet |
Nilsson, Max |
author_sort |
Nilsson, Max |
title |
VR som verktyg i kommunal fysisk planering av offentliga platser |
title_short |
VR som verktyg i kommunal fysisk planering av offentliga platser |
title_full |
VR som verktyg i kommunal fysisk planering av offentliga platser |
title_fullStr |
VR som verktyg i kommunal fysisk planering av offentliga platser |
title_full_unstemmed |
VR som verktyg i kommunal fysisk planering av offentliga platser |
title_sort |
vr som verktyg i kommunal fysisk planering av offentliga platser |
publisher |
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
publishDate |
2018 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16382 |
work_keys_str_mv |
AT nilssonmax vrsomverktygikommunalfysiskplaneringavoffentligaplatser AT nilssonmax vrasatoolformunicipalitiesinspatialplanningofpublicspace |
_version_ |
1718695093027733504 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-bth-163822018-06-12T06:20:36ZVR som verktyg i kommunal fysisk planering av offentliga platsersweVR as a tool for municipalities in spatial planning of public spaceNilsson, MaxBlekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering2018VRvirtual realityfysisk planeringJan Gehlkommunal planeringoffentliga platser3DEnvironmental Analysis and Construction Information TechnologyMiljöanalys och bygginformationsteknikInteraction TechnologiesInteraktionsteknikDigitaliseringen av samhället är igång och Sveriges regering har satt som mål att Sverige ska vara i spetsen för utveckling och innovation inom området. Efterfrågan på digitala lösningar är stor bland befolkningen och satsningar görs i de flesta branscher. Inom ämnesområdet fysisk planering innebär detta bland annat att nya tekniska lösningar bör utforskas för att hålla jämna steg med de krav som ställs på samtidens och framtidens medborgardeltagande. Syftet med uppsatsen var att undersöka virtual reality-teknikens potential i kommunal fysisk planering och hur den kan tillämpas. Med utgångspunkt i Jan Gehls ”12 kvalitetskriterier för offentliga platser” analyserades fallet Nättraby centrum i Karlskrona kommun som vidare mynnade ut i en redovisning av process samt arbetsmetodik för arbete med VR i kommunal planering. Gehls metod applicerades sedan på den virtuella miljön genom att tjänstemän på Karlskrona kommun fick utvärdera projektet. Syftet med appliceringen av analysmetoden var att belysa styrkor och svagheter med tekniken för att genom intervju med tjänstemän kunna diskutera vilka situationer den är tillämpbar samt hur planförslag bör visualiseras för att uppnå kommunens syfte med tekniken. Resultatet av uppsatsen visade att analysmetoden ”12 kvalitetskriterier för offentliga platser” var tillämpbar i en virtuell miljö men att vissa kriterier var lättare att bedöma än andra. De kriterier som ansågs lätta att bedöma i den fysiska miljön var relaterat till skala, rumslighet och relation mellan volymer. De kriterier som ansågs svåra var relaterade till faktisk rörelse på platsen och sinnesupplevelser som inte var representerade (ljud och känsel), men de behövde inte nödvändigtvis inkluderas i simuleringen för att yrkesverksamma planeringsarkitekter skulle kunna bedöma. Vid utformandet av planförslag i VR ansågs det vara extra viktigt att kommunicera förslagets föränderlighet till medborgare samt att diskutera och kunna motivera förslagets detaljeringsgrad baserat på förslagets kommunikationssyfte. The process of digitalizing our society is in full swing and the Swedish government has set its sight on Sweden being the spearhead of development and innovation in the field. There is great demand for digital solutions among Swedish citizens and most branches of industry are making investments to answer it. What this means for spatial planning is, among other things, that new technical solutions should be explored to keep up with citizens demands regarding participatory planning today and in the future. The purpose of this thesis has been to explore virtual reality technology’s potential and application in municipalities spatial planning. With point of departure in Jan Gehl’s “12 quality criteria for public space” a case study was performed on Nättraby center in Karlskrona municipality. This was followed by a plan proposal constructed in 3D with a documented design process and work methodology for working with VR in spatial planning. Gehl’s method was then applied in the virtual environment where officials from Karlskrona municipality evaluated the plan proposal. The purpose of the method for analyzing public space was to highlight the strengths and weaknesses of the technology to create a discussion with officials from Karlskrona municipality, through an interview, about where VR is best used and how spatial planning proposals should be visualized to fulfill the municipality’s intent with using the technology. The results showed that the analysis method “12 quality criteria for public space” proved to be applicable in a virtual environment, but some of the criteria were easier to evaluate than others. Criteria related to scale, space and relation between volumes deemed easiest to evaluate. Criteria related to actual movement and senses that were not simulated like sound and touch were deemed harder to evaluate, but their lack of representation did not hinder the planning officials to evaluate the criteria. In the design of planning proposals for VR the officials emphasized the need to communicate to its citizens that the proposal was changeable and discuss the importance of the relation between level of detail and the proposals communicative intent. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16382application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |