| Summary: | Kommungränser har en minskad betydelse för kommuner och för människors rörelsemönster. Ett ökat behov av samarbete mellan kommuner skapas då planeringsfrågor i större utsträckning överskrider de administrativa gränserna och utmaningar för en kommun stannar i regel inte vid dess formella gräns. Det förekommer behov av att agera på andra skalnivåer än den som definieras av kommunens gränser för att kunna hantera vissa frågor. Uppsatsen tar utgångspunkt i en fallstudie, det mellankommunala samarbetet Skåne Nordost. Forskningsöversikten för uppsatsen omfattar utvecklingen av government och nätverksstyrning i den svenska planeringen över tid och knyter an till relevant forskning där förutsättningar, motiv och begränsningar för kommunal samverkan redogörs. Det empiriska materialet i uppsatsen baseras främst på den kvalitativa innehållsanalysen av transkriberade intervjuer med två politiker och fyra tjänstemän från två utvalda kommuner i Skåne Nordost, men kompletteras även med valda planeringsdokument. Presentationen av resultatet och uppsatsens syfte omfattar motiv och drivkrafter bakom mellankommunala samarbeten, kommunalekonomiska behov som hanteras, vad som uppnås samt hur mellankommunala samarbeten förhåller sig till rådande bestämda kompetenser. Utifrån frågeställningarna, forskningsöversikten och uppsatsens analytiska ramverk med kategorierna aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocessen samt de teoretiska utgångspunkterna, governance och soft planning, har sedan resultatet analyserats. Studien pekar på förändringar i omvärlden som en drivkraft bakom mellankommunala samarbeten. Genom länssammanslagningen som ägde rum i Skåne var kommunerna i Skåne Nordost tvungna att samarbeta för att bli större och kunna hävda sig mot Region Skåne och andra delar av regionen. Motiv som framkommer bakom mellankommunala samarbeten är att erhålla en gemensam röst för att bli starkare i flera frågor, resurser kan utnyttjas mer effektivt, få tillgång till rätt kompetens och specialistkunskaper och gemensam marknadsföring. Vidare lyfts behov som hanteras i mellankommunala samarbeten som kan uppfylla mervärde och storskalig nytta. Finansiellt stora behov med ett stort antal involverade aktörer så som infrastruktur, bredband, vattenförsörjning, kompetensutveckling, arbetsmarknad, näringsliv, integration samt turism, men även VA, renhållning och räddningstjänst är inte geografiskt avgränsade i respektive kommun utan är gränsöverskridande. Varje kommun måste hantera dessa, men klarar vanligtvis inte det enskilt. Dessa uppfattas som okontroversiella kommunalekonomiska behov som generellt hanteras i dessa samarbeten. Vidare tydliggörs det att samarbetet har uppnått att skapa ett forum där kommunerna träffas, utbyter idéer och utför handlingar som annars inte hade realiserats, vilket kan vara generellt för mellankommunala samarbeten. Slutligen framgår det att Skåne Nordost skapat en egen formell organisation, men utgörs samtidigt av ett informellt nätverk präglat av konsensus och ömsesidigt företroende utan sanktioner. Mellankommunala samarbeten som har en organisationsstruktur likt Skåne Nordost är i stor utsträckning förenliga med governance och soft planning.
|
|---|
