| Summary: | <p>Benchmarking har blivit en allt vanligare metod för lärosätens kvalitetsarbete. Utifrån fastställda benchmark, d.v.s. riktmärken med indikatorer, identifieras, värderas och jämförs den egna verksamheten med andras. Oftast är flera personer och enheter inom den egna organisationen involverade. För benchmarking som för allt kvalitetsarbete är uppföljning av central betydelse. Efter deltagande i ett benchmarkingprojekt vidtar därför ett omfattande arbete med att på olika sätt reflektera över och utnyttja de lärdomar som har erhållits för vidare utvecklings- och förändringsarbete vid det aktuella lärosätet. Denna reflektionsfas är väl så viktig och måste få ta tid, då det är en del av själva processen. Vinningar från benchmarkingprojekt är många. En vinning som speciellt kan framhållas är det kollaborativa lärandet. Detta kan sägas ske på olika nivåer, nämligen såväl inom respektive organisation som bland deltagande samarbetspartners. Genom möjligheten att ta del av varandras goda exempel, men också genom bekräftelse av den egna verksamheten, ges goda förutsättningar för vidare utveckling.<em></em></p><p>Lunds universitet har deltagit i benchmarkingprojekt organiserade av European Centre for Strategic Management of Universities (ESMU) sedan 2000. Under 2008-2010 medverkade Lunds universitet återigen i ett antal internationella projekt rörande benchmarking av e-lärande, nämligen EADTU:s <em>E-xcellence+</em>, ESMU:s<em> eLearning Benchmarking exercise</em> samt <em>the First dual-mode distance learning benchmarking club</em>.</p><p>I samband med projekten har det kunnat konstateras att ett kontextuellt och holistiskt perspektiv på e-lärande är av avgörande betydelse. Även komplexiteten inom e-lärande har tydliggjorts. Då individen i allt större utsträckning blir ägare till sin egen lärandeprocess, måste benchmark ses mer utifrån ett studentperspektiv och inte som hittills mestadels från teknisk synvinkel och managementperspektiv. Att pågående diskurs inom e-lärandeområdet påverkar och har betydelse för hur<em> </em>kritiska framgångsområden kan<em> </em>identifieras har också kunnat konstateras. En framväxande konceptuell referensram för kvalitetsområden inom e-lärande i högre utbildning har kunnat formuleras genom projekten.</p><p>Diskursen inom e-lärandeområdet visar tydligt på behovet av ett nytt paradigm inom högre utbildning för att möta krav på individualisering, attraktivitet och lärande vid behov eller i ett livslångt lärande-perspektiv. När studenten blir mer delaktig i sitt lärande, som t.ex. vid bruket av öppna digitala lärresurser, kommer lärosäten att behöva genomgå strukturella förändringar, vilket bl.a. innefattar en förändrad roll för lärarna, som snarare kommer att verka som coacher och mentorer. En slutsats från den aktuella studien är att en omfattande förändring är på väg. Individualisering, tillgänglighet, flexibilitet, transparens och hållbar utveckling kommer att bli några av ledorden i denna process.</p>
|
|---|
