Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning

<p>Regleringen av svensk forskarutbildning handlar i hög utsträckning om forskningens villkor. Samtidigt har kraven om samverkan med samhället i övrigt, den så kallade ”tredje uppgiften”, fått en alltmer framträdande roll för all forskande personal, därmed också för doktorander. Till detta har...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Åsa Lundqvist, Mats Benner
Format: Article
Language:Danish
Published: Cappelen Damm Akademisk NOASP 2012-08-01
Series:Högre Utbildning
Online Access:http://journals.lub.lu.se/index.php/hus/article/view/5385
id doaj-5bd44ea394b44bf0be8048d4d4d6ceb3
record_format Article
spelling doaj-5bd44ea394b44bf0be8048d4d4d6ceb32020-11-24T23:20:07ZdanCappelen Damm Akademisk NOASPHögre Utbildning2000-75582012-08-0122931064527Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledningÅsa Lundqvist0Mats Benner1Sociologiska institutionen, Lunds universitetForskningspolitiska institutet, LU<p>Regleringen av svensk forskarutbildning handlar i hög utsträckning om forskningens villkor. Samtidigt har kraven om samverkan med samhället i övrigt, den så kallade ”tredje uppgiften”, fått en alltmer framträdande roll för all forskande personal, därmed också för doktorander. Till detta har också kravet om att forskningsresultaten ska nyttiggöras fogats. Emellertid tycks det ändå som om de institutionaliserade förväntningarna på forskarutbildningen framförallt handlar om vetenskaplig skolning. Högskolelagen ger ingen klarhet i <em>hur </em>den ”tredje uppgiften” skall praktiseras, bara att samverkan skall ske. I den här artikeln studeras vilka praktiska konsekvenser denna reglering har för forskarutbildningens mål och genomförande. Analysen utgår från en fallstudie av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet där prefekter och forskarutbildningsansvariga svarat på frågor om hur regelverken tolkas och efterlevs. Två distinkta teman kan urskiljas i svaren. I det första, <em>handledarskapet som en kollektiv angelägenhet</em>, framhålls vikten av att handledning och lärandemål måste ses som en kollektiv handling samtidigt som denna hållning synliggör svårigheterna att uppnå målen. I det andra temat diskuteras det <em>mångbottnade begreppet nytta</em>, där diskussionerna med all tydlighet visar att nyttobegreppet rymmer många, heterogena och emellanåt motsägelsefulla betydelser.</p>http://journals.lub.lu.se/index.php/hus/article/view/5385
collection DOAJ
language Danish
format Article
sources DOAJ
author Åsa Lundqvist
Mats Benner
spellingShingle Åsa Lundqvist
Mats Benner
Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning
Högre Utbildning
author_facet Åsa Lundqvist
Mats Benner
author_sort Åsa Lundqvist
title Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning
title_short Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning
title_full Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning
title_fullStr Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning
title_full_unstemmed Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning
title_sort kritisk, självständig och nyttig. mål och praktik i forskarhandledning
publisher Cappelen Damm Akademisk NOASP
series Högre Utbildning
issn 2000-7558
publishDate 2012-08-01
description <p>Regleringen av svensk forskarutbildning handlar i hög utsträckning om forskningens villkor. Samtidigt har kraven om samverkan med samhället i övrigt, den så kallade ”tredje uppgiften”, fått en alltmer framträdande roll för all forskande personal, därmed också för doktorander. Till detta har också kravet om att forskningsresultaten ska nyttiggöras fogats. Emellertid tycks det ändå som om de institutionaliserade förväntningarna på forskarutbildningen framförallt handlar om vetenskaplig skolning. Högskolelagen ger ingen klarhet i <em>hur </em>den ”tredje uppgiften” skall praktiseras, bara att samverkan skall ske. I den här artikeln studeras vilka praktiska konsekvenser denna reglering har för forskarutbildningens mål och genomförande. Analysen utgår från en fallstudie av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet där prefekter och forskarutbildningsansvariga svarat på frågor om hur regelverken tolkas och efterlevs. Två distinkta teman kan urskiljas i svaren. I det första, <em>handledarskapet som en kollektiv angelägenhet</em>, framhålls vikten av att handledning och lärandemål måste ses som en kollektiv handling samtidigt som denna hållning synliggör svårigheterna att uppnå målen. I det andra temat diskuteras det <em>mångbottnade begreppet nytta</em>, där diskussionerna med all tydlighet visar att nyttobegreppet rymmer många, heterogena och emellanåt motsägelsefulla betydelser.</p>
url http://journals.lub.lu.se/index.php/hus/article/view/5385
work_keys_str_mv AT asalundqvist kritisksjalvstandigochnyttigmalochpraktikiforskarhandledning
AT matsbenner kritisksjalvstandigochnyttigmalochpraktikiforskarhandledning
_version_ 1725575968734576640