| Summary: | Ida Börjels Ma (2014) visar fram en sönderslagen värld, formad av våld, katastrofer och ekonomisk och social orättvisa. Genom att sammanfoga dessa bilder vid sidan av varandra i ett dialektiskt montage undviker Börjel en enkel representation av världen. Istället visar det dialektiska montaget en möjlighet för poeten att ta ställning mot uppfattningen av världen som ordnad, framställningsbar och oåtkomlig för mer djupgående förändringar. Montaget fungerar som ett arkiv och en kunskapsform genom vilken poeten kan ställa frågor om historieskrivning, tradition och samtid; en poetisk teknik som både knyter an till och bryter med montagets avantgardistiska tradition. Dikten blir därmed en egen form av historieskrivning.
|
|---|
