Den komplexa väven Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass

This study focuses on how children's transitions to and from preschool classes are organized in different schools. Principal’s arguments for this organization were sought via a web-based survey and analyzed using the frame factor theory in addition to theories of practical sense and the concep...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Helena Ackesjö
Format: Article
Language:Danish
Published: Høgskolen i Oslo og Akershus 2015-09-01
Series:Nordisk Barnehageforskning
Subjects:
Online Access:https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1323
Description
Summary:This study focuses on how children's transitions to and from preschool classes are organized in different schools. Principal’s arguments for this organization were sought via a web-based survey and analyzed using the frame factor theory in addition to theories of practical sense and the concept of continuity. The results show that children tend to make more transitions between social communities the younger they are. The distribution of the principal’s answers show that the majority of them, because of external conditions, split the preschool groups to new classes in the transition to preschool class. However, the same movements are not indicated in the transition to first grade. The results show how the work of organizing chidren’s transitions represent a complex web of external actual conditions as the number of children and the recruitment area of the school, the internal logics and ideas about what is best for children and best for continued learning as well as the school's own traditions of working with transitions. Föreliggande studie fokuserar på hur barns övergångar till och från förskoleklass organiseras på olika skolor. Via en webbaserad enkät söks skolledares argument för denna organisering. I analysen nyttjas ett ramfaktorteoretiskt tänkande som kompletteras med teorier om praktiskt förnuft samt kontinuitetsbegreppet. Resultaten visar att barn tenderar att göra fler övergångar mellan barngrupper och sociala gemenskaper ju yngre de är. Fördelningen av skolledarnas svar visar att majoriteten, på grund av yttre villkor, delar förskolegrupperna till nya klasser i övergången till förskoleklass. Däremot indikeras inte samma rörlighet i övergången till årskurs 1. Resultaten visar hur arbetet med att organisera övergångarna utgör en komplex väv av yttre faktiska villkor som barnantal och upptagningsområdets storlek, av inre logiker och föreställningar om vad som är det bästa för barnen och det bästa för det fortsatta lärandet samt av skolans tradition av att organisera för arbetet med övergångar.
ISSN:1890-9167